Symbiosis – En experimentell plattform

I Symbiosis möts idéer, erfarenheter och kunskaper i ett pågående experiment genom möten mellan forskning, konst, arkitektur och mycket mer för att pröva, gestalta och reflektera över symbiotiskt tänkande.

Begreppet symbios kommer från grekiska och kan översättas med att ”leva med”. Ursprungsbetydelsen är ett biologiskt samliv där två organismer är ömsesidigt beroende av varandra, ibland till och med för sin överlevnad.

Symbios används allt oftare när man talar om samverkan mellan olika system, till exempel hur sociala strukturer, kommunikationer, miljö och artrikedom samspelar. Vad händer när man applicerar ”symbios” som en tankemodell på de utmaningar vi står inför nu och i en nära framtid? Symbiosis har under de senaste åren utvecklats i dialog med bland annat forskare och konstnärer.

Detaljbild av installation, John Jacobsson.

Varför Symbiosis?

”Symbiotiskt tänkande” kan användas för att angripa många breda utmaningar. Utmaningar som i sin tur är direkt och indirekt kopplade med varandra. Enskilt kan människans olika system, som städer, handel, produktion och transporter, vara spännande och välfungerande, men sammanslagna konkurrerar de ofta med både varandra och planetens sköra system.

2018 efter den heta sommaren och de stora skogsbränderna i Sverige fick vi en stark och tydlig erfarenhet av att även vi här uppe i norr är sårbara och att klimatförändringarna påverkar oss. Att effekterna blir en värld med politisk turbulens och pågående ekologiska katastrofer. Insikten har blivit ännu tydligare under denna fortfarande pågående pandemi. En hel värld är påverkad. Det har fått enorma konsekvenser som kommer att prägla oss en lång tid framåt. Det finns en uppsjö av stora utmaningar i vår tid och en fråga vi måste ställa oss är: Vad är det för värld vi lämnar över till framtida generationer? Vi behöver skapa förutsättningar för att alternativa tankar och idéer ska kunna uppstå.

Människan har potential att inte bara parasitera på den unika planet jorden är. Vi behöver utveckla självläkande och anpassningsbara system, samhällen och kulturer, baserade på medmänsklighet och kunskap snarare än på ständigt accelererande konsumtion och utnyttjande av begränsade resurser.

Kan en konsthall på något sätt bidra till hopp och orientering i denna förvirrade tid? Kan konsten och olika kulturella uttrycksformer integreras med forskning? Vi tror det och har därför initierat projektet vi kallar Symbiosis. Färgfabriken har skapat ett forum där möten, krockar och korsbefruktningar uppstår.

För att kunna formulera idéer och visioner för en bra och hoppfull framtid måste vi börja tänka, forska och samarbeta över gränser – synliga och osynliga. Vi vill därför på ett prestigelöst och kreativt sätt diskutera och testa alla slags möjliga och omöjliga symbiotiska sammanhang. Vår ambition är att det ger publiken en möjlighet att fundera och reflektera över olika dimensioner i vår komplexa tillvaro.


Teman

Symbiosis har vi tillsammans med många andra reflekterat över olika frågor och teman som hjälper oss att finna olika ingångar och symbiotiska relationer. Vi har också hämtat inspiration ur våra egna arkiv.

Vi har lärt oss mycket om hur naturens system och byggklossar fungerar. Samtidigt parasiterar vi på naturen. Mycket av det som evolutionen skapat under miljarder år har människan påverkat och brutit ned på bara några årtionden. Vi har nu börjat återskapa och simulera ekologiska system. Att vara människa har alltid handlat om att definiera och påverka sin omgivning. Nu behövs ekologiska projekt i olika skalor som återskapar den natur människan har stulit. Hur kommer vår planering av städer världen över kunna hantera dessa utmaningar?

I utställningen Experiment Stockholm (2015) iscensatte Luis Berríos-Negrón och hans familj tillsammans med djur, växter och många gäster ett fullskaligt konstnärligt experiment – Earthscore Specularium – som praktiskt (genom att faktiskt bo i konstverket) och filosofiskt undersökte hur vi kan leva i framtidens städer med utmaningar som föroreningar, brist på resurser och klimatförändringar. Hur möjliggör vi mer symbiostiska relationer med andra människor, varelser och växter? Under seminariet Stockholmsbiotopen lärde vi oss mer om överlappningen mellan naturen och stadens infrastruktur.

”Hinterlands” befinner sig i spänningsfältet mellan det kvarlämnade, inte sedda och det fantasieggande. Vilka är dagens ”Hinterlands”? Det sker en snabb utveckling av gränslandet mellan stad och land. Det kan vara ett landskap nära en storstad eller ett avlägset område inkorporerat i den globala ekonomin. Dessa platser befinner sig i ett symbiotiskt förhållande till staden och landsbygden. Gränslandet används för nytt boende, utnyttjande av naturresurser eller byggen för ”den nya digitala ekonomin”, som serverhallar. Vi passerar dessa platser men noterar dem sällan.

Begreppet ”Hinterland” har fungerat som utgångspunkt i ett samarbete med Nationalmuseum, som visas i utställningen Arkadien – ett förlorat paradis.

På kort tid har vår tillvaro gått från att leva i isolerade grupper och klaner på savannen till att bli civilisationer och system som är komplext sammanflätade runt hela vår planet. Det har skapats en både stark med samtidigt skör ”spindelväv” av relationer och strukturer som griper in i varandra. Människor är i sin vardag är beroende av varor och tjänster som har sina ursprung världen över. Ekonomiska och politiska system är på ett sofistikerat men även motsägelsefullt sätt beroende av varandra. Deras inre kraft är både positivt och negativt laddad. Handel och ömsesidig samverkan skapar i bästa fall förtroende och välstånd. Men tvister om vem som har initiativet till förändring och ändrade maktbalanser skapar konflikter.

Är vi medvetna om att vår arts fortlevnad är beroende av otaliga symbioser för att skapa balans mellan olika livsbetingelser? Hur vi ska kunna bibehålla vår medmänsklighet och värdighet i en värld som blir allt mer både polariserad och oförutsägbar? Att vara människa är att befinna sig i ett ständigt föränderligt tillstånd, vi är både impulsstyrda och reflekterande. Den tekniska utvecklingen ger oss i många fall längre liv. Vad gör vi med den tiden? Digitala system skapar nya möjligheter att kommunicera med och förstå världen, samtidigt som vi känner oro för att tekniken tar överhand och vi blir dess ”slavar”.

I projektet Psychosis vänder vi oss till konsten för att fördjupa vår förståelse för det mänskliga psyket och våra sociala relationer. Del ett – I will never talk about the war again – handlade om hur jaget löses upp som en brusande tablett i ett kollektivt trauma, medan del två använde symtomen på psykos som utgångspunkt för att prata om jagets förändringar.
    Hur påverkas det mänskliga psyket, livet och våra samhällen och städer av en exponentiell kurva av förändring i vår civilisation på grund av den digitala revolutionen? Det undersöktes i projektet Expanded Societies. Utställningen Between Realities undersökte hur det är att vara människa i en snabbt föränderlig värld där tekniken ständigt förändras och påverkar både vårt beteende och uppfattningar om vår existens.

Vår värld är sammanflätad över nationsgränser genomhav, sjöar, floder och små rännilar av vatten. Vattnet är ett symbiotiskt element. En förutsättning för liv. (Forskare tror nu att det finns vatten både på månen och inuti himlakroppen Pluto). Hur kan flera perspektiv på vatten skapa positiva helhetsbilder? Vatten berör så många områden, som illussionen av kontroll, den modernistiska synen på staden, renhet, livsmedel, industri, befolkningsökning, katastrofer, konflikter, migration, rekreation, biologi och många fler.

Ett av scenarierna som ställdes ut i utställningen Stockholm on the Move hade titeln ”Stockholms gemensamma vatten”. I Experiment Stockholm visades projektet Maretopia, lett av konstnären Jens Evaldsson, som undersöker den potential som finns i Stockholms vatten, genom samskapande aktiviteter  baserat på idén om ett flytande kultur- och ekoby.

Dina tankar om vatten

Tillsammans med KTH och projektet NATURE har vi tagit fram några frågor om vad vatten betyder för dig och om de system vi skapat kring vatten. Vi hooppas att du vill bidra med dina tankar!
Svaren behandlas av Färgfabriken, av KTH inom projektet NATURE och av konstnären Åsa Cederqvist.

De kommer inspirera till fortsatta undersökningar om vattnets betydelse, användning och väsen. Du väljer själv vilka frågor du viill svara på och du är helt anonym. Här kommer du till enkäten!


Utställningen

Installationsvy, Symbiosis. I förgrunden ser vi baksidan av videoinstallationen ”Art of Rules” av Jens Evaldsson och Mattias Höjer. Till höger ”4-metre inflatable globe” av Irene Stracuzzi. Foto: Johan Österholm

Ambitionen med utställningen, som presenteras i Färgfabrikens stora sal, är att synliggöra hur konstnärer, arkitekter och forskare närmar sig begreppet ”symbios” utifrån olika teman. En fantasifull, inspirerande och tankeväckande utställning som öppnar våra sinnen för hur komplex och fascinerande vår värld är, samtidigt som den ger ingångar till resonemang om utmaningar och möjligheter i vår snabbt föränderliga tid.

Samtal, föreläsningar, diskussioner och workshops äger rum under hela utställningsperioden, i själva utställningsrummet, i Färgfabrikens projektrum och i takvåningen. Olika forskargrupper, företrädare för näringslivet och den offentliga sektorn samt konstnärer och arkitekter kommer att reflektera över begreppet ”symbios”. Naturligtvis anpassas aktivitetens format och karaktär till pandemi-situationen och de rekommendationer som gäller vid tidpunkten för evenemanget. Alla seminarier och presentationer dokumenteras och görs tillgängliga här på webbplatsen.

Hösten 2020 visade konstnärsgruppen Gylleboverket en suggestiv platsspecifik rumsinstallation. 

Symbiosis

28 augusti 2021 28 november 2021

Symbiosis program

27 augusti 2021 28 november 2021

Gylleboverket

19 september 2020 14 februari 2021

”I tider när vi står inför svåra och komplexa utmaningar behöver vi testa nya vägar. En konstnärlig process är ett utforskande som använder andra metoder än de vetenskapliga. Det skapar andra friheter och andra anspråk, men äger sin egen giltighet.”
/David Nilsson, forskare KTH Watercentre

”Vi formar våra teknologier och våra teknologier formar oss. Men hur medvetna är vi om denna symbios egentligen?”
/Tove Kjellmark, konstnär

”Vi ser Symbiosis som ett begrepp som markerar ömse­sidighet, eller snarare ömsesidigt beroende. Oftast tänker man säkert på symbioser i samband med ekologiska processer, men vi ser det som intressant att fundera bredare över företeelser som binder samman.”
/Mattias Höjer, forskare och Jens Evaldsson, konstnär



Publikationer

Klicka på bilden för att läsa foldern som en PDF.

Innehåll från utställningen

Klicka på bilden för att läsa en digital sammanställning av materialet som presenterades i utställningen.

Samarbetspartners

Blekinge tekniska högskola (BTH)

Färgfabriken har ett pågående forskningssamarbete med Blekinge tekniska högskola, med fokus på hållbar stadsutveckling och framtidsbilder, där vi tillsammans undersöker begreppet ”regenerativa städer”, med utgångspunkt i bland annat vårt närområde Lövholmen och Bangladesh huvudstad Dhaka.

Södertörns högskola

Ett övergripande samarbete med Södertörns Högskola  har hösten 2020 landat att Isabel Löfgren, konstnär, forskare och universitetslärare i Media- och kommunikationsvetenskap, genom PUSH-programmet bidrar i diskussioner och analyser kring Symbiosis innehåll och teman, samtidigt som hon bedriver sin egen forskning i gränszonerna mellan olika fält och praktiker.

Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Vi har många dialoger med KTH, med representanter för Watercentre,  Environmental strategies and Futures studies, Sustainable development ICT and innovation, Arkitektur, Science and Technology Studies with focus on Gender and Environment, Media Technology and Interaction Design. Samarbetet tar sig uttryck i idéutbyte, gemensamma forskningsprojekt och formulering av kursuppgifter.

Konstfack

Konstfack är Sveriges största konstnärliga högskola med inriktningen konst, design och konsthantverk. För Symbiosis har Färgfabriken samarbetat med industridesign-utbildningen genom Anna Maria Orrú.

North Cultitude 6263

Ett nätverk för samarbete mellan konstnärer och kulturskapare längs 62a och 63e breddgraderna, som problematiserar begrepp som centrum – periferi, vrider på perspektiv och ifrågasätter invanda geografiska betraktelsesätt och värdeperspektiv. Samarbetet med Färgfabriken utmynnar i ett publikt program.

Nationalmuseum

Färgfabriken och Nationalmuseum inledde ett samarbete våren 2019 med fokus på att utforska och vad den historiska och samtida konsten vittnar och lär oss om naturresurser och klimatpolitik. Resultatet syns i utställningen Arkadien – Ett förlorat paradis som visas på Nationalmuseum 17 september 2020–17 januari 2021.

Nordic Biomimicry

Nordic Biomimicry är ett nordiskt kunskapsnav och utbildningsplattform för biomimicry, för närvarande baserat i Stockholm. De samlar kunskap, nätverk och verktyg för biomimik, biomimetik och bioinspirerad design som bygger på naturen, dess livsprinciper och hållbarhetslösningar.

Posthumanities Hub

En plattform och feministisk forskargrupp som involverar flera universitet kring mer-än-mänsklig humaniora, grundad 2008 av professor Cecilia Åsberg vid Linköpings universitet (LiU). KTH var värd för hubben 2018-21 och den är nu tillbaka på LiU, i anslutning till plattformen Gender, nature, culture. Genom att koppla samman vetenskap, konst och humaniora verkar huben för en samhällsrelevant, utomdisciplinär, supernätverkande ny humaniora.


Kontakt

Karin Englund
karin@fargfabriken.se

Med stöd från

Färgfabriken stöds av Stockholms stad, Region Stockholm samt Kulturrådet. Huvudsponsor är Lindéngruppen.