Gylleboverket Älskade älskade älskade


19 september 2020 14 februari 2021

Separatutställning
Stora salen, Färgfabriken


Hösten 2020 inleds Färgfabrikens undersökande av symbiotiskt tänkande med en utställning och rumsinstallation av konstnärsgruppen Gylleboverket. För utställningen på Färgfabriken består gruppen av konstnärerna Etta Säfve, Jona Elfdahl och Shelley Sharr.

Gylleboverkets arbetsprocess är undersökande, ofta längre skeenden där tematiska frågeställningar och olika uttrycksformer och discipliner hakar i varandra, med avstamp i samtidskonst – ett arbetssätt med ett nära släktskap med Färgfabrikens metoder. Efter flera månaders förberedelser i ateljén i Skåne fick installationen under tre veckor växa fram till sin slutgiltiga form på plats på Färgfabriken. Ljudet i verket är inspelat i och skapat för rummet i samarbete med sångerskan Safiye Bahadir och ljudläggare Jan Alvemark.

Om konstnärsgruppen

Gylleboverket är en konstnärsgrupp och en plattform för samtida konst och kultur med bas i en gammal industribyggnad på landsbygden i östra Skåne där de arrangerar olika kulturprogram, filmvisningar och konstnärsresidens. De samarbetar ofta med andra konstnärer och personer från olika fält.

Gylleboverket arbetar platsspecifikt och i många olika tekniker, med processer och ritualer som undersöker samtida men också fundamentalt mänskliga frågeställningar. Gruppen har tidigare ställt ut på bland annat Ystad Konstmuseum, Warehouse 9 i Köpenhamn och Verkstad Konsthall i Norrköping.

Fördjupning

När vi träder in i salen blir vi del av en total installation där även tomrummet utgör ett väsentligt element. Ur mörkret framträder en upplyst ö som breder ut sig i rummet, ett till synes öde landskap. Vid närmare anblick framträder en förtorkad sandvärld i miniatyr där vattensamlingar, eldar och spår av ritualer vittnar om liv och mänsklig närvaro. Installationen inbjuder till eftertanke och stillhet, en plats att slå sig ner och i ett stilla svävande omges av ett atmosfäriskt ljud och ett tomrum. Vi som besökare blir del av konstverket genom vår närvaro och bevittnar samtidigt en pågående ritual, att hålla en brinnande låga vid liv.

I verket sker en skalförskjutning där vi som betraktare ser vår värld i miniatyr och hur vi genom vår närvaro påverkar och till viss del förstör den värld som ligger för våra fötter. Detta ovanifrån-perspektiv skapar en känsla av att vara en del av världen och även utanför, kanske en nödvändig distans för att kunna se vår egen position, se oss själva. Världen vi blickar ut över är både ett faktiskt ökenlandskap och ett inre landskap. Gylleboverket vill föra oss bortom vad vi kan se och öppna en värld inåt, bjuda in till en djupare andlig och filosofisk förståelse av oss själva.

Verket består av mer än vad ögat kan se, det har formats av lager på lager. Under sandlandskapets krackelerade yta döljer sig, likt arkeologiska lager med efterlämningar av tidigare liv, kaplsar med spår av ritualer som varit en del av skapandeprocessen. Gylleboverket vill på så sätt visa på de symbiotiska sambanden och hur vi, mänskligheten, måste hitta tillbaka till ett symbiotiskt förhållande med vår värld.

Vi har sedan modernismens intåg över världen frånskilts naturen, oss själva och varandra. Vi lever ofta i bilden av livet snarare än i livet självt.

Djupekologi handlar om människan som en del av naturen.

Det är en radikal disciplin som ifrågasätter hela vårt rationella tänkande, vår objektiva blick på oss själva, varandra och världen. Till skillnad från det objektiva utifrån-perspektivet som dominerat vårt sätt att se på och förstå världen genom modernismen, försöker djupekologin istället se och förstå våra sammanhang inifrån. Alltså genom att inte distansera sig, utan förena sig och träda in i.

I ett samhälle präglat av papprifiering och mätbara värden, vänder djupekologin på dess grundvalar.

I Gylleboverkets arbete förstår vi det djupekologiska perspektivet som att vi människor lever i komplex symbios med hela världen omkring oss. Vi är inte bara en del av den utan i ständig kommunikation och utbyte med varje del av den. Från det här perspektivet förstås inte världen utifrån ett analytiskt eller metodiskt tänkande, utan genom relationer till världen, genom vårt varande eller sammanvarande med den.

Filosofen Jonna Bornemark skriver i sin bok ” Det omätbaras renässans”, hur tänkandet innan modernismen självklart innefattade både intellekt, rationalitet och ett ickevetande.
Ickevetande handlar om att vara i och omfatta det ogreppbara.

Det här är mystiken, konstens och poesins marker, där vi kan omfatta och tränga in i varats allra dunklaste avkrokar, vistas i det knappt förnimbara och de stora sammanhang som den empiriska forskningen bara kan ana.

Gylleboverket arbetar med djupekologi i spirituella experiment.

Vi försöker förstå naturen genom vår egen natur. Utforskar vår förankring i världen och alla våra komplexa relationer till den. Vi är intresserade av att utforska rituell närvaro och vad det skulle kunna innebära. Riter och besvärjelser som ett löfte om att förbinda sig med världen.

Med perspektivförskjutningar, taktila och rituella arbetsmetoder, med besvärjelser och olika försök att fånga det som inte går att fångas bygger Gylleboverket på en bro mellan det ogreppbaras evighet och vår samtid.

Dokumentation

Filmdokumentation av utställningen och samtal med konstnärerna av Malin Korkesalo.


Relaterat

Samarbetet med Gylleboverket har utvecklats inom projektet Symbiosis, i vilket olika idéer och kunskapsområden möts för att utforska ett ”symbiotisk” tänkande. Läs mer om Symbiosis här.

Gylleboverkets hemsida.


Tack till

Trafikverket

Med stöd från Stockholms stad, Region Stockholm och Kulturrådet.