Scenario 2 – Stockholms gemensamma vatten

Liksom himlen, jorden och elden är vattnet äldre än staden. Det är allestädes närvarande och samtidigt ytterst främmande – vattnet kan omge staden eller passera igenom den, det kan gömmas undan i underjordiska kanaler eller överväldiga oss när det faller från skyn. Varhelst det finns skänker vattnet staden liv, samtidigt som det forslar bort dess avfall. Vattnet gör stadens invånare gott. Det frigör deras kroppar och renar deras sinnen. Det gör livet lättare och sköljer bort konflikter. Allt detta gör vattnet med stor blygsamhet, utan något hävdelsebehov, enbart genom att vara tillgängligt för alla att nyttja. Vattnet tillhör alla. Vattnet förvaltar vi gemensamt. Trots att staden inte klarar sig utan vatten, respekterar staden inte vattnets dolda potential. Vattnet ses som ett otyglat och ociviliserat hot, något som måste kontrolleras för att bli tillgängligt.

Med utgångspunkt ur idén om Stockholms gemensamma vatten har vi skapat fem olika visioner som förhoppningsvis kan inspirera hundratals lokala aktörer att stegvis förverkliga Stockholms vattennära gångstråk. Därigenom kan de skapa en grund för den inriktning som har föreslagits i översiktsplanen för Stockholm 2030 – ”Promenadstaden”. Förutom att enbart vara förbindelselänkar, kan våra visioner, dessa småskaliga installationer locka individer till vattnet och erbjuda möjlighet till avkoppling, möten och nya gemenskaper.

Vatten som tillgängliggörs för medborgarna kan stärka deras interaktion och därmed skapa en social infrastruktur som behövs för att möta vår osäkra framtid.

Det är viktigt att minnas att vattnet och de vattennära områdena är givna oss gemensamt, både av naturen och världsliga lagar. Detta faktum har ibland glömts bort de senaste åren, vilket har resulterat i allt fler inhägnade områden som tecken på olika privata intressen. Våra idéer och åtgärder har utformats för att omvandla skiljemurar till platser för ett gemensamt utbyte, där socialt exkluderande förbyts till inkluderande. Detta kan göras på olika sätt – genom att lägga till ett allmänt utrymme framför det privatiserade; genom att förstärka ljudet av vågorna för att överrösta trafikbullret; genom att byta ut bilkön mot en njutbar färjetur; genom att överta övergivna industrikajer för att skapa personlig trygghet; genom att bryta ny mark för att återge platsen sin förlorade identitet.

Vi presenteras ett antal strategier som kan kopieras, förbättras eller vidareutvecklas allt utifrån den givna situationen. Stockholm är rikt på vatten och har mycket att vinna på att bygga nya relationer till vattnet, varigenom nya relationer mellan medborgarna kan skapas. Alla är välkomna att ge sitt bidrag till den egna platsen. Hela idén måste genomföras i samarbete med Stockholms invånare.

Till utställningen på Färgfabriken har vi skapat flera olika objekt. Dessa objekt är resultatet av ett personligt upptäckande och skapande av föremål som blir gåvor till främlingar. Huruvida dessa gåvor lyckas beröra främlingarna beror på intentionen hos givaren. För att lyckas med det goda uppsåtet i den osäkra kreativa processen, som vacklar mellan personliga rädslor på platsen och gemensamma möjligheter som erövras på platsen, måste man övervinna sina personliga tvivel.
Skapelserna till staden är som böcker som erbjuds till många olika läsare. Vad de väljer att läsa, kommentera eller samla på är upp till dem. En bok kan ge inspiration till att läsa en annan. En mångfald av böcker skapar ett oändligt universum av litteratur. Om mångfalden av böcker liknas vid mångfalden i staden, kan biblioteket ses som en källa till de värden som medborgarna kan dela. Tänk dig din stad som ett öppet bibliotek. Ta en bok och läs den, eller kliv fram och bidra med något du själv skrivit.
Gruppen Stockholms gemensamma vatten består av: Fanny zu Knyphausen, Tom Fletcher, Derya Erdim, Matilde Kautsky & Alistair Nancarrow.

Workshopledare:
Ivan Kucina – Assisterande professor i Arkitektur, Universitetet i Belgrad samt gästlärare på Parsons School for Design, New York. Ivan är inriktiad på informella byggnadsstrategier och okontrollerade processer inom urban utveckling i Västra balkan. Han är också grundaren till BINA (Belgrade International Architecture Week) där han också ansvarar för programverksamheten.

 Vad ska hända med Stockholm? Hur förebereder man sig för en okänd framtid? Vilka möjligheter och vilka problem väntar runt hörnet? Till Stockholm on the Move har vi bjudit in fem internationella workshopledare som tillsammans med masterstudenter i arktitektur (KTH) har fått i uppdrag att arbeta fram fem olika scenarier för stockholmsregionens framtid. Scenarierna är också en del av utställningen på Färgfabriken.