Åsa Cederqvist konstnär
Hur ser du på din konstnärliga verksamhet?
Min praktik grundar sig i ett intresse för det som är under ständig uppbyggnad och tillblivelse. Jag är intresserad av materiella och mentala förvandlingar, förändringar och stora känslor. Både idéernas och materialens förändring, samt hur våra vyer är under ständig uppdatering.
Den vårdslösa antropocena och patriarkala världsbild vi tagit för givet behöver förskjutas och landa i ett mer ödmjukt post-humanistiskt perspektiv. Vi måste vakna upp och bli medvetna! Bli mindre maskin- och algoritmstyrda och mer solidariska. Vi måste använda vår kreativa, taktila och känslomässiga intelligens mer.
Hur omsätter du detta i din praktik?
Mitt arbete tar sig uttryck i ett gränssnitt mellan film, skulptur, fotografi, teckning, ljud, rumsliga installationer och performance.
Inför Symbiosis-utställningen har jag återknutit till ett arbetet jag påbörjade 2013 då jag ville undersöka gränsdragningen mellan renhet och smuts, både ur ett mentalt och fysiskt perspektiv. Jag har vidare intresserat mig för våra beteenden, samt den mänskliga kroppen och vatten. Kroppen som en slags transaktionskanal mellan natur och civilisation, mellan det rationella och det känslostyrda, mellan begäret, sorglöshet, kommers och våra primitiva instinkter. Vattnet som resurs och som material, som innehåller både gifter, smuts, mänskligt avfall och livets eleksir. Utan vatten inget liv. I Sverige är vi väldigt bortskämda och få av oss har mött en sinande brunn eller upplevt gifter i våra vatten i dessa dagar. Beteenden som i att vi på samma vis som vi förtrycker förbjudna tankar, så förtränger människan gång på gång genom att det som inte syns finns inte. Mycket av våra intrikata system för vattenförsörjning och vattenrening tas för givet och likaså forskningen kring detta och hur haven och dagvattendepåerna faktiskt kan sina… eller göras attentat eller skickas virus igenom.
Jag har under det senaste halvåret spenderat tid med Vattencentrum på KTH och satt mig in i deras forskning och kommer löpande under arbetet inför och under utställningen vara i dialog med deras forskningsprojekt NATURE.
Hur går dina tankar kring begreppet och projektet Symbiosis?
Jag väljer att tänka på det utifrån människa-planeten. Och acceptans i ett beroende. Du får vad du ger. Om vi tillåter en utarmning av vår planet, natur och djurliv, så kommer vi också stå utan den balans på vilken detta samspel har vilat. Likaså vad gäller det mellanmänskliga samspelet, hur vi är mot varandra och de vi väljer att interagera med fysiskt eller digitalt, påverkar vilket socialt klimat vi får.
Symbios (Symbiosis) är för mig är en inställning till livet. Som är akut – som måste börja nu – det handlar om att våga leva i symbios med naturen och planetens behov av återhämtning. Men först måste vi erkänna att världen (och de flesta av oss) tills nu levt i symbios och beroendeställning till det kapitalistiska systemet, där snabba cash och dö rik och berömd är mångas målbild. I stort och smått. Denna måste ersättas och skalas av till förmån för medvetenhet om våra egna och planetens ändliga resurser, och värna om att bygga upp dem istället för att montera ner dem. Först då finns det en möjlighet för kommande generationer att fylla i och bättra på.
Åsa Cederqvists konstnärliga praktik verkar i skärningspunkten mellan bildkonst, film och koreografi. Genom video, skulptur, installation, fotografi, och ofta med förlängningar i form av performance eller digitala medel – skapar hon humoristiska och oroande universum som navigerar mellan det undermedvetna och det rationella, det fysiska och det efemära. Hennes verk föreslår ofta en skiktad berättelse med en stark känsla av transformation, som om de var i ett konstant tillblivande. På senare tid har hennes praktik dragits till att utgöra en blandning av virtuella och fysiska sfärer som ett sätt att sudda ut objekt-subjekt – dikotomin. Hon har en MFA från Konstfack (2000), och var mellan 2010 och 2020 universitetslektor på Textilprogrammet på Konstfack. Under 2020 var Åsa gästande konstnär i Färgfabrikens Open Studio med sitt undersökande projekt En sorts Metabolism(2).