Arkitekt Gerda Persson har undersökt rivningar på Lövholmen ”Rivningen av Spredfabriken var ett enormt resursslöseri och suddade ut en bit viktig samtidshistoria.”
Landskapsarkitekt Sofia Larsson och arkitekt Gerda Persson har undersökt vilka värderingar och motiv som kan ligga bakom rivningar i våra städer. Resultatet visar att rationella skäl som hållbarhet och ekonomi ofta får ge vika för estetiska preferenser och subjektiva värderingar hos dem som styr över stadsbyggnadsprocesser.
Detta gäller även Lövholmen, anser Gerda Persson, som i rapporten Demolition Desires ger en historisk översikt av byggnaderna på Lövholmen fram till idag och de rivningar som genomförts eller nu planeras. Hon menar att vårt förhållande till Lövholmens byggnader säger mycket om vår syn på arkitektur, historia och miljö. Inte minst gäller det den så kallade Spredfabriken som byggdes 1951–1953 med extra förstärkta betongväggar för att bland annat kunna inhysa giftiga och explosiva ämnen. Fabriken revs 2020.
– Just nu värderas tegelfabrikerna från tidigt 1900-tal högre än modernistiska byggnader från mitten av seklet trots att de senare är en viktig och kanske ännu mer intressant del av vår historia, säger hon. Under den tid som Sveriges välfärd etablerades har det funnits en industri och om man river dessa byggnader, så är det svårare att bevara minnena.
I Spredfabriken tillverkades och lagrades plastfärg. Färgen var lättare att använda än de gamla oljebaserade och kan kopplas till folkhemmets framväxt då många byggde sommarstugor och målade sin hus själva.
Rivningen av Spredfabriken är dessutom exempel på det enorma resursslöseri som kännetecknar dagens rivningar, förklarar Gerda Persson:
– Rivningar genererar enormt mycket material som ska slängas. Man river för att man tycker att det är fult och inte modernt, men sådant tyckande förändras ju hela tiden. Istället borde man försöka hitta nya användningsområden.
Spredfabriken skulle kunna stå i hundra år till, enligt Gerda Persson. Det var ett otroligt solitt bygge och var tänkt att fungera som atombombssäkert skyddsrum för tusen personer.
Mer av Gerda Perssons arbete i Lövholmen Open Studio
Gerda Persson har under flera års tid intresserat sig för Lövholmens historia. Hon har bland annat kartlagt Spredfabrikens historia och skapat en souvenir från denna plats som inte ansetts tillräckligt värdefull att bevara. Under pandemin tog hon sitt arbete utomhus och anlade en modell av Lövholmen i en pallkrage i Gröndals stadsodling: ”Gröndalsträdgårdens historiska museum”. Delar av tidigare projekt och Gerda Perssons nuvarande arbete kring Lövholmen visas nu i Färgfabrikens Open Studio Lövholmen, projektrum 2, under torsdag till söndag 11.00–16.00 fram till och med den 27 november .
Om rapporten
Rapporten Demolition Desires är ett resultat av det arbete som Sofia Larsson och Gerda Persson genomfört inom konstnärsgruppen Marvels & Catastrophes och som deltagare i projektet Lyssna. I rapporten utforskar författarna de subjektiva värderingar och idéer som tillsammans med ekonomiska och politiska orsaker understödjer rivningar. De har också kartlagt dess konsekvenser i större skala. Bakgrunden är fallstudier i Stockholm, Virserum respektive Skellefteå.
Ladda ner rapporten här!
Foton: Bild på förstasidan visar Lövholmen idag. Där Spredfabriken en gång låg finns nu bara en grusplan. Bild ovan på Spredfabriken ur Beckers arkiv.