Scenario 5 – IDE(A)-katalog

”Oavsett om vi ifrågasätter vem som kontrollerar markexploateringen, planeringen av transportsystem, bristen på studentbostäder eller på annat sätt spekulerar kring extrema framtidsvisioner måste vi oundvikligen utgå ifrån var vi står idag. IKEAs roll i skapandet av det demokratiska samhället kan, liksom stadsplanering, angripas från olika perspektiv. En sak är säker, oavsett vad deras strategi är så fungerar den! Det är intressant att fundera kring hur en IKEA-strategi skulle kunna appliceras på utformandet av staden; kan den skapa rum för innovation och bidra med positiv erfarenhet och utveckling? Genom att undersöka de vardagliga rutinerna i staden, dess resurser och visioner, kan vi börja föreställa oss skräddarsydda metoder som förbättrar livskvalitén för både samhälle och individ.” /Amela

De mest extrema förhållandena har uppstått ur något konventionellt; det ordinära har pressats utöver sina vanliga gränser. Det svenska möbelföretaget Ikea har som affärsidé att omdefiniera vardagen. Genom sina produkter som vill erbjuda ”god design” till låga priser och som kunden själv monterar ihop, har företaget bidragit till en revolution i vårt boende. Ikea befriar hemmet från planlösningens tyranni genom att förse alla med verktyg så att de kan gå emot arkitektoniska planer och sova på kontoret, äta i sovrummet eller jobba i köket.

Hur skulle Ikeas stadsplanering se ut? Företaget experimenterar faktiskt redan med just den frågan då man leder utvecklingsprojekt i Hamburg och London. Men till skillnad från Ikeas attityd till hemmet är företagets projekt för staden mycket mindre revolutionär och bygger på en i grunden konservativ syn på hur man planerar ytor och ger plats åt rörelse och aktiviteter. Ett bättre exempel på Ikeas urbana potential hittas i Shanghai, där det lokala Ikeavaruhuset av någon outgrundlig anledning har blivit en plats för äktenskapsmäkleri bland medelålders. De besökare som är på jakt efter den stora kärleken framhåller själva varuhusets avslappnade atmosfär, olika utrymmen och blandade kundgrupper. ”Innan vi skapade ett avgränsat område för dem så ockuperade de alla platser i matsalen så att de övriga kunderna inte fick några sittplatser”, säger Ikeas personal Shen Jinhua, till tidningen The Telegraph.

Detta informella sätt att lägga beslag på ett utrymme utifrån en lös koppling mellan aktiviteter och möblering, tyder på en verkligt revolutionär inställning till planläggning, där medborgarna ges makten att skapa de miljöer de behöver på den plats och i den stund de behöver dem, så att de kan delta i de aktiviteter de önskar.

”Om människor kan genomföra kooperativa husbyggen, kan de definitivt även samarbeta kring projekt om rör städer, rum och parker. Skulle detta kunna inspirera stadsplaneringskontor att skapa ett öppnare system där medborgarna kan delta i utformandet att av sin stad? Tänk om invånarna själva skulle få möjlighet att forma och inreda ett flexibelt urbant rum? Genom att utgå från IKEA katalogen som modell för stadsplanering, förespråkar vi ett planeringsverktyg tillgängligt för alla. Genom att utforma förutsättningen för det urbana engagemanget i både mikro- och makroskala kan invånarna delta i processen på olika nivåer.” /Justina

Genom att studera hur Ikea arrangerar och marknadsför produkter i sin katalog och sina varuhus och överföra denna hyperverklighet till stadens nivå kan vi blottlägga nya ytterligheter.

”Hur långt kan staten tänka sig att gå i frågan om utförsäljningen av samhällstjänster? Ett extremt scenario inom stadsplanering skulle vara att låta marknaden styra allt. Med IKEAs unika organiseringsstruktur som utgångspunkt, ifrågasätter vi relationen mellan urban utveckling och privata investeringar samt medborgarens roll i stadsplaneringen. Statlig stadsplanering är en förutsättning, då staten står för den största delen av långsiktiga investeringar. Ett mer flexibelt system som ger medborgarna möjligheten att delta i formandet av staden är också nödvändigt som komplement till statens roll. Det finns något i IKEA-modellen som vi kan dra lärdom av.” /Anna

IDE(A)-katalog är ett förslag till en stadsplan för Stockholm baserad på Ikeas rumsliga logik. För att skapa en stad som är tätbebyggd, promenadvänlig, levande och heterogen bjuds invånarna in att själva bli stadsplanerare inom ett flexibelt och lättillgänglig ramverk. Katalogen presenteras i utställningen Stockholm on the Move och uppmanar besökaren att själv generera innehållet i planen. Det blir fullt möjligt att fylla i bruksanvisningar för olika urbana verktyg: från monteringsdetaljer för en tillfällig park, till ansökningsblanketter för ett mindre företagslån. Besökarna uppmanas också att skapa olika urbana ”rum” i staden genom att inta underutnyttjade platser eller byggnader.

I förhållande till hållbarhet och livskvalitet vill vi skapa förutsättningar för en promenadvänlig stadsstruktur. Täthet och variation bidrar till mer attraktiva promenadstråk. En monoton stad däremot inbjuder inte till rörelse. Mindre skalor och mer möjligheter för gångtrafikanterna bidrar till utvecklandet av fler informella aktiviteter i gaturummet. IKEA-experimentet bör inte ses som en direkt överföring av butikens koncept till staden, utan som ett nytt sätt att tillföra och koppla samman aktiveter i staden. /Sigrid

Gruppen IDE(A)-katalog består av: Jonathan D. Solomon, Sigrid Marie Poulsen, Justina Biekšaitė, Anna Kulin & Amela Halilović.

Workshopledare:

Jonathan D Solomon – arkitekt, redaktör och curator. Jonathan har bl a undervisat i design på City College of New York och University of Hong Kong där han var ansvarig för Arkitektur avdelningen mellan 2009–2012. Jonathans praktik undersöker det offentliga rummet och den moderna staden genom projekt som ex. Ooi Botos Gallery, där han förvandlade ett ”chophouse” i Hong Kong till ett galleri.


Vad ska hända med Stockholm? Hur förebereder man sig för en okänd framtid? Vilka möjligheter och vilka problem väntar runt hörnet? Till Stockholm on the Move har vi bjudit in fem internationella workshopledare som tillsammans med masterstudenter i arktitektur (KTH) har fått i uppdrag att arbeta fram fem olika scenarier för stockholmsregionens framtid. Scenarierna är också en del av utställningen på Färgfabriken.