Infrastruktur bygger staden – av Göran Cars

Det finns ett starkt samband mellan byggande av vägar och järnvägar å ena sidan och villkoren för stadsbyggande å den andra. Med stöd i forskning på KTH hävdar jag i denna artikel att stora vinster kan göras vad gäller miljö, attraktivitet och ekonomi genom att integrera planeringen av dessa verksamheter. Att belysa denna problematik är den stora utmaningen för Stockholm on the Move. Och KTH ser med förväntan fram mot angelägna presentationer, seminarier och samtal om detta – en av de största utmaningarna för Stockholms fortsatta utveckling. Inte sällan lever vi i tron att goda idéer och djärva stadsbyggandsvisioner styr utvecklingen av staden. Visst kan det vara så, men jag vill hävda att i stor utsträckning styrs stadens utveckling av dess infrastruktur. I detta konstaterande ligger ingen värdering i bemärkelsen bra eller dåligt. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana framhålls ofta som ett bra exempel på hur planeringen av infrastruktur och stadsbyggande kan samordnas. Det pärlband av förorter som byggdes upp längs tunnelbanelinjerna mötte på ett utomordentligt sätt de behov av utveckling och moderna bostäder som förelåg efter andra världskriget. På motsvarande sätt används ofta utbyggnaden av motorvägarna i Stockholmsregionen som ett negativt exempel på detta samband. Så snart dessa trafikleder färdigställts uppstod en bebyggelseutveckling i direkt anslutning till dem. Denna utveckling har över tiden accelererat och idag kan vi se hur en tät bebyggelsemassa vuxit fram längs med stora sträckor av E4 och E 18.

Inte sällan har denna bebyggelseutveckling karaktäriserats av vilda västern-mentalitet, snarare än av en bärande idé och vision om den framväxande och framtida staden. Uppgiften för Stockholm on the Move är att utveckla tankar och samtal om hur vi kan åstadkomma en samordning och integration av infrastrukturplanering och stadsplanering. I en sådan samordning ligger stora och påtagliga vinster på såväl den lokala som regionala skalan.

På den lokala nivån ligger utmaningarna i att harmonisera trafik- och bebyggelseutvecklingen. En väg eller trafikled kan i olyckliga fall utgöra en barriär som avskiljer olika delar av staden från varandra. Bristfälligt genomtänkta infrastrukturlösningar kan också generera buller och luftföroreningar som skapar påtagliga lokala miljöproblem. Omvänt kan väl genomtänkta och utformade trafiklösningar bidra till att skapa en förbättrad tillgänglighet som innebär att underlag för service och andra kollektiva nyttigheter blir större. En trafikled som omvandlas till en stadsgata kan förvandla vår uppfattning om trafiken, från att se den som ett problem till att uppleva den som ett värdeskapande element i stadsmiljön. Genomtänkta infrastrukturlösningar kan också bidra till att olika funktioner som vi behöver i vårt vardagsliv, exempelvis boende, service och fritidsaktiviteter, kopplas samman fysiskt och att vi därmed gör miljövinster i form av ett minskat resande. Samtidigt får vi som privatpersoner en bättre tillgänglighet och behöver ägna mindre tid åt att transportera oss mellan olika vardagsfunktioner. På det lokala planet är utmaningen för Stockholm on the Move att utveckla lösningar som visar hur nyttor och värden kan skapas genom en väl fungerande integration av infrastruktur- och stadsplanering.

På det regionala planet ligger utmaningen i att förbättra tillgängligheten och att skapa förutsättningar för den bebyggelseutveckling som Stockholms snabba tillväxt förutsätter. Den regionala tillgängligheten är en utmaning av högsta prioritet, vilket torde stå bortom allt tvivel för en var som någon gång transporterat sig på Essingeleden eller tunnelbanans gröna linje i rusningstid. Den regionala tillgängligheten är viktig ur tre aspekter. För det första är god tillgänglighet avgörande för Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt. Stockholm växer och vi är beroende av att snabbt och effektivt kunna röra oss mellan olika målpunkter. Bristande tillgänglighet, kapacitetsproblem och förstoppade trafikleder är hinder för Stockholms attraktivitet och etableringsort, för såväl människor som företag. För det andra har en förbättrad regional tillgänglighet en social dimension. Stockholmsregionen är en starkt skiktad social region, där den södra delen är förfördelad. Här finns en stor del av befolkning men bara en liten del av arbetstillfällena – som av tradition ligger i den norra regiondelen. Förbättrad tillgänglighet inom regionen är en förutsättning för att kunna utjämna de sociala klyftor som idag utgör ett påtagligt problem. För det tredje så innebär trängselproblematiken ett miljöproblem. Igenproppade vägar, stillastående och puttrande bilar samt bilister som tar omvägar för att slippa köer är idag en påtaglig verklighet. Utmaningen för Stockholm on the Move är att analysera och diskutera hur den regionala tillgängligheten kan förbättras. Vid sidan om tillgänglighetsfrågan ligger också utmaningen att fundera över vilka möjligheter som finns för att skapa genomtänkta bebyggelsemiljöer (för bostäder, arbetsplatser och service) i anslutning till såväl befintlig som nytillkommande infrastruktur.

Infrastruktur bygger staden! I detta ligger ingen värdering. Resultatet kan vara positivt eller negativt. Det avgörande är vår professionalitet, det vill säga vår förmåga att samordna infrastruktur och stadsplanering på ett sådant sätt att de bidrar till att skapa tillgängliga och attraktiva stadsmiljöer.

Göran Cars är Professor och prefekt på KTH Samhällsbyggnad och Miljö