Ett organiskt maskineri – av Joachim Granit.

INFRASTRUKTUR – en organism som verkar ha ett eget liv, en pulserande kropp. Små och stora flöden av energi, hårda och mjuka material. En organisk struktur där ljus, ljud och rörelser verkar leva sitt eget liv. Ett komplext nätverk som binder samman stad, förorter och landsbygd. Ett skapat system som vi använder oss av dagligdags. Vi reser till, vi färdas bort. Lokalt, globalt fysiskt och digitalt.

Vår värld har sedan 1900-talets början radikalt förändrats, kulturellt, socialt och teknologiskt. Våra sätt att färdas har också förändrats. Häst och vagn och cykel har övergått till bil, buss, flyg och tunnelbana. Det som skapar förutsättningarna för rörelser och kommunikation är detta vida begrepp vi kallar infrastruktur – järnvägar, vägar, energisystem, IT, avlopp och så vidare. Infrastruktur kan liknas vid ett skelett där vägar, broar och spår fungerar som en bärande struktur, som i sin tur fylls med färdmedel av olika slag – stadens blodomlopp. Det finns många bilder och uppfattningar om vad infrastruktur är. Ett maskineri med olika system som ständigt är i rörelse.

Stockholm on the Move är en bred och stor satsning där Färgfabriken gemensamt med KTH:s institutioner Miljö, Samhällsbyggnad och Arkitektur, samt många andra intressenter, har skapat ett sammanhang där vi undersöker begreppet infrastruktur ur flera olika perspektiv. Utgångspunkten är Stockholmsregionens utveckling. Vi har frågat en mängd aktörer inom olika discipliner hur de tolkar begreppet och vad de ser som viktiga frågeställningar inför framtiden. Under denna process har det framkommit att det saknas en tydlig bild av vad som är på gång och planerat. Det finns ingen egentlig överblick över alla de stora byggen, med fokus på vägsystem och tunnelbyggen, som är planerade och under genomförande. Hur och på vilket sätt interagerar de med varandra och vilka effekter får det för vårt samhälle på 20-30 års sikt?

Vi planerar för framtiden. Men kan vi även planera och bygga för en förändrade livsbetingelser? Kan man planera för det oplanerade och ge utrymme för flexibilitet och anpassning?

Ett exempel på en stor satsning som förändrade Stockholms struktur är tunnelbanesystemet som planerades och byggdes under 1940–1970-talet. Det är denna enorma satsning som i allra högsta grad präglat Stockholms utveckling. Den skapade förutsättningar för det samhälle vi lever i idag, där många av oss har vuxit upp och dit folk har flyttat till. Trycket på Stockholm är stort. Fler och fler söker sig hit – hela två busslaster nya invånare om dagen. Hur har det då fungerat? Bra säger många. Det totala kollektiva resandet är över 720 miljoner resor per år i regionen! Förorterna som planerades i relation till tunnelbanan har i många fall fungerat bra i andra fall mindre bra. Nu planeras det och byggs tunnlar, motorleder och spårvägar – enorma investeringar. Finns det ett grepp om helheten? Vilket samhälle bygger vi för kommande generationer? Vilka strategier är rimliga och hur kan de få en positiv verkan? Vet vi hur framtiden kommer att se ut? Antagligen inte. Det planeras målmedvetet och det analyseras, men det verkar saknas en övergripande bild av hur våra framtida behov kommer att se ut.

Stockholm on the Move’s ambition är att ställa frågor och ge Stockholmarna en möjlighet att reagera och reflektera. Samtidigt som vi försöker sortera i en komplex begreppsapparat.

Frihet och måsten
Resande är en symbol för frihet men även en nödvändighet och ett måste. Bor du exempelvis i Botkyrka och arbetar på Lidingö sjukhus befinner du dig dagligdags tre timmar och tjugo minuter i kollektiva färdmedel. Resorna innebär under högtrafik en enorm stress, snabba byten och en kamp för att få en sittplats. Under lågtrafik väntar du kanske vid kalla och dragiga hållplatser eller perronger.

Mycket tid går åt till resande samtidigt som tiden blir alltmer av en bristvara i vårt samhälle.

Men det finns även andra sätt att se på stunderna vi spenderar i infrastrukturens system – kanske är timmarna i bilköerna det enda tillfället under dagen då jag får vara med mig själv, tänka och lyssna på musik. Den andra, mer gängse känslan av att sitta i en bilkö är frustration och vanmakt. Vi är alla en del av systemet och vi har både gemensamma och specifika behov. Det individuella perspektivet försvinner ofta i debatten. När vi diskuterar och planerar infrastruktur förs samtalet oftast ”från ovan” och utifrån ett storskaligt tekniskt perspektiv. Vi behöver ställa frågor kring hur och på vilket sätt vi vill forma vår framtid. Det handlar om livskvalitet. Det handlar om ekonomi, politik, identitet och hållbarhet ur både sociala och miljömässiga perspektiv.

Vi lever i ett Stockholm som inte enbart är staden Stockholm utan även ett län och en region i relation till ett större globalt sammanhang. Städerna är platser där kulturella utbyten sker och ideologier formas. Vi blir ständigt påminda om att urbaniseringen sker globalt med ett intensivt tempo. Det är därför Stockholm on the Move även riktar blicken utåt, tar in kunskap, erfarenheter och inspireras av vår omvärld.

Joachim Granit är kreativ ledare på Färgfabriken.