Värdet av jord – Ett samtal med tre olika forskare
29 april
18.00–19.00
Öppet samtal med Vetenskap & allmänhet
Lilla salen
Språk: svenska & engelska
Gratis och öppet för alla
Om jord
När vi talar om jord är det ofta ur ett mänskligt, ekonomiskt perspektiv. Vi vill skydda våra jordar för att de utför ”tjänster” åt oss; ger oss mat, renar vårt vatten. För att motverka klimatförändringen lyfts även jordens förmåga att lagra kol och det går att ”investera” i kolkrediter. Samtidigt pågår en rörelse i en motsatt riktning – från det storskaliga och transaktionella till det småskaliga, identitetsskapande och gemensamma som vittnar om att jorden har ett värde bortom det ekonomiska. Genom att bruka jorden knyter vi an till vårt kulturarv samtidigt som vi lär oss praktisera resiliens i vardagen.
Under samtalet möts tre forskare för att diskutera olika aspekter av jordens värde: både relationella – vem har rätt att definiera värde – och tidsliga – människans sätt att bruka jord lämnar spår både framåt och bakåt i tiden.
Om Vetenskap & Allmänhet
Vetenskap & Allmänhet har som syfte att verka för dialog mellan forskare och olika målgrupper i det omgivande samhället. Inom ramen för EU-projektet LOESS genomför föreningen tillsammans med 15 europeiska samarbetspartners ett projekt som syftar till att utveckla kunskapen hos allmänheten om jordhälsans betydelse för ekosystem, klimat och livsmedelstillgång och samtidigt inhämta kunskaper till forskningen om hur jordhälsa bäst kommuniceras. Färgfabriken har ett utvecklat arbete med att integrera forskning i framtagandet av nya utställningar och har under 2026 ett särskilt fokus på rötter och jord. I samarbetsprojektet utnyttjar vi Vetenskap & Allmänhets forskarnätverk inom jordhälsa och Färgfabrikens etablerade publika arena för att skapa en publik samtalskväll om jordhälsa.
Om deltagarna
Sanna Barrineau
Sanna Barrineau är forskare på Centrum för Hälsa och Hållbarhet vid Uppsala universitet och disputerad i miljökommunikation (2025). Hon är intresserad av hur relationerna mellan människa och natur utspelar sig i samband med förändringar inom jordbruk och livsmedelssystem, med fokus på omsorg och tidsfrågor. Hennes doktorsavhandling utforskade kolinlagring inom jordbruket som ett sammanhang där spännande relationer mellan människa och jordar utformas. Genom att arbeta med relationella perspektiv och framtidstänkande syftar hennes forskning till att kultivera möjlighetstänkande, där ”tänkande med jordar” (“thinking with soils”) kan fungera som en inbjudan att omformulera och omtolka dessa relationer. På så sätt syftar hennes forskningen till att lyfta möjligheterna till djupgående transformation inom jordbruk och de typer av framtider som görs (o)tänkbara och (o)handlingsbara.
Tord Ranheim Sveen
Tord Ranheim Sveen studerar hur mikroorganismer i marken påverkas av markanvändning. I sin doktorsavhandling (SLU, 2024) undersökte han hur mikrobers mångfald och förmåga att bryta ner kolämnen förändras i takt med att öppna landskap växer igen och beskogas, och hur spår av de mikrober vi ser i ekosystem idag kan härledas till hur marken sköttes för decennier eller århundraden sedan. Mängden och mångfalden av mikrober som lever i och runtomkring oss är närmast ofattbar, och uppskattas utgöra 99,8 % av alla arter på jorden. Ändå är de flesta mikroorganismer idag okända, eftersom vi länge saknat förutsättningarna för att se och studera dem. Genom att kombinera DNA-baserade metoder med grundläggande teorier och tankar kring ekologi strävar Tord efter att sammankoppla mikrobernas värld på molekylär nivå med de ekosystem människan verkar i och genom.
Emil Sandström
Emil Sandström är docent och verksam som universitetslektor i landsbygdsutveckling vid SLU i Uppsala. Hans forskning fokuserar på hur människor organiserar sig kring naturresurser i skärningspunkten mellan lokal praktik och politik, med särskild betoning på relationella perspektiv och processer av allmänningegörande. I detta arbete intresserar han sig för hur relationer mellan människor, platser och naturresurser formas genom vardagliga praktiker, såsom jordbruk och andra platsbundna aktiviteter. För närvarande leder han ett forskningsprojekt om gröna vågens migration, som undersöker dess ideal, praktik och betydelse för landsbygdsutveckling och livsmedelssystemens organisering.