Att slå rot – om jordrelationer och mänskliga förehavanden
Grupputställning, Stora salen
Vernissage äger rum den 18 april, under Kulturnatt Stockholm 2026. Mer information om programmet tillkommer.
Att slå rot är en grupputställning som på olika vis väver ihop frågor kring jord, migration, förflyttning, platser och odling. Utställningen knyter an till hur vi människor tar hand om jorden. Genom samtida konstnärliga praktiker utforskas hur människor, växter, idéer och kulturer slår rot – i jord, i minne, i språk och i nya territorier. I utställningen möts konstnärer som behandlar både den kroppsliga och metaforiska handlingen att rota sig – hur man knyter an till en plats, från migranters försök att finna en ny hemvist till ekologiska perspektiv om hur fröer färdas, om jordmån och förutsättningar för att kunna slå rot.
Fler medverkande tillkommer.
Medverkande konstnärer
Filippa Arrias
Filippa Arrias (f. 1971) konstnärskap består till stor del av måleri och collage, genom vilka hon undersöker hur vi uppfattar tid och minne. Bland annat har Arrias fokuserat på sin egen familjs historia och ursprung i Surinam genom ett konstnärligt forskningsprojekt som hon har bedrivit på Kungliga Konsthögskolan med stöd från Vetenskapsrådet. Arrias blandar dokumenterade historier, bland annat arkivfotografier, med egna bilder och berättelser. Hon rör sig mellan olika medier och lager av materialitet, tid och minnesprocesser.
Filippa Arrias föddes i Göteborg, och bor och verkar nu från Stockholm, Sverige. Hon var lektor i måleri på Kungliga Konsthögskolan mellan 2008–2018, och undervisar idag på Konstfack.
Fikret Atay
Videokonstnären Fikret Atay (f. 1976) undersöker de spänningar som uppstår i motsättningar mellan Väst och Öst, militär och civila, tradition och samtid. Detta gör han med ett grepp om dokumentära genrer och ett samtidigt symbolladdat och fiktivt uttryck. Något som nämligen utmärker Atays praktik är videoverk med iscensatta situationer och handlingar. Han utnyttjar gränsen mellan det dokumentära och det fiktiva för att lyfta fram hur, ofta lokala, kulturella situationer och uttryck har, ofta globala, politiska dimensioner av förtryck och utsatthet. Under senare tid är Atay särskilt intresserad av hur de inre landskapen och sinnena ständigt är i rörelse – hur vi kan ompröva land, migration och tillhörighet i relation till teknologi.
Fikret Atay är född i gränsstaden Batman, situerad mellan Turkiet och Irak. Atay har kurdisk bakgrund, och bor samt verkar idag från Örebro, Sverige.
Leone Contini
Leone Contini (f. 1976) arbetar genom flera medier, däribland performance-föreläsningar, installationer, text, teckning och kollektiva interventioner i offentliga rum. Continis forskning och konstnärskap rör sig i skärningspunkten mellan antropologi, estetik och politik. Inom dessa fält fokuserar han på interkulturella konflikter, maktdynamik, migrationer och diasporor – hur dessa fenomen påverkar den antropologiska kontexten samt de botaniska landskap på de platser där han gör fältarbeten. Genom att exempelvis samla in och experimentera med frön, jord och berättelser undersöker Contini olika arters migrationer, samexistens och historier.
Leone Contini föddes i Florens, Italien, och bor och verkar idag från Toscana, Italien.
Gerd Göran
Gerd Görans (f. 1919) nu 90 år långa konstnärskap är rikt, färggrant och mångfacetterat. Hon arbetar främst inom måleri och textilkonst med inspiration från naturen och livet, ofta från där hon själv har rotat sig: på landsbygden i Sångshyttan strax utanför Hällefors, där hon levt under nästan hela sitt liv. Ytterligare en viktig aspekt är Görans klimatpolitiska engagemang. Kännetecknande för hennes arbete är ett livslångt och lustfyllt skapande, präglat av en ihärdig nyfikenhet och en kärlek till det magiska i vardagen och konsten självt. I mötet med Görans verk framträder ett helt konstnärsliv – mäktigt, ödmjukt och blomstrande.
Gerd Göran är född i Skåre, och bor och verkar idag i Hällefors, Sverige.
Thomas Hirschhorn
Thomas Hirschhorn (f. 1957) är mest känd för sitt arbete med det offentliga rummet och för de diverse enkla material han använder sig av: kartong, tejp, papper, tidningsurklipp och aluminiumfolie. Hirschhorn arbetar ofta monumentalt, omfattande och intensivt, med enorma installationer och collage. Återkommande i hans arbete är ett ifrågasättande av konstverkets autonomi, samt ett hävdande av konstens kraft att beröra och förändra, inte minst i relation till den Andre. Med konsten, menar Hirschhorn, kan vi möta varandra på riktigt; en och en, som jämlikar. Med det är många av Hirschhorns verk dedikerade till filosofer, författare och konstnärer som han själv älskar. En av dessa är författaren Simone Weil, som Hirschhorn sedan 2019 engagerat sig med i sin konstnärliga praktik.
Thomas Hirschhorn föddes i Bern, Schweiz, och bor och verkar idag från Paris, Frankrike.
Moa Israelsson
Moa Israelsson (f. 1982) arbetar skulpturalt med en rad olika tekniker och material. Med omsorgsfullt handsydda och bemålade skulpturer rör sig Israelssons verk mellan fiktion och verklighet. Genomgående för hennes konstnärskap är verk som vittnar om tid som passerar, om föremål i förfall och det mänskliga tillståndet. Israelsson arbetar ofta i silke, papper och läder – det ena skirt och ömtåligt, det andra tåligt och slitstarkt. Inför hennes mjuka, sårbara och grova skulpturer närvarar känslor av ömhet, det underliga och samtidigt familjära.
Moa Israelsson är född i Ljungby, och bor och verkar idag från Åkers Styckebruk, Sverige.
Hanna Ljungh
Konstnären Hanna Ljungh (f. 1974) arbetar främst med film, fotografi, skulptur och installation. I sin konstnärliga praktik har hon sen en tid tillbaka ägnat sig åt ämnen kring land, jordmån, sten och berg. Ljunghs arbeten reflekterar över och ifrågasätter den tunna linjen mellan vad vi kallar mänskliga och icke-mänskliga existensformer, och de komplexa relationerna mellan dem. Vidare intresserar hon sig för hur tid och immateriella processer och spår kan ta sig uttryck, på mikroskopiska som makroskopiska nivåer; på enskilda kroppar, ut mot rymden och vidare.
Hanna Ljungh är född i Washington DC, USA, och bor och verkar idag från Stockholm, Sverige.
Daryna Mamaisur
I sin praktik kombinerar Daryna Mamaisur (f. 1991) konstnärlig forskning, filmskapande och fotografi. Centralt i konstnärskapet är förvandlingar av landskap och offentliga rum i relation till visuell kultur, minne och politisk ekologi. Mamaisur kombinerar ofta olika medier och tillvägagångssätt som går utöver traditionell dokumentärfilm, däribland hybridformat, performativa element och arkivmaterial. Hon är intresserad av poetisk och författarstyrd film som samtidigt är rotad i det dagliga livet; som belyser komplexa historier och känslor genom vardagliga upplevelser. Under senare år har Mamaisur behandlat teman kring migration, exil och hemmet, samt språkets bräcklighet och otillräcklighet i en kontext av krigets verkligheter.
Daryna Mamaisur föddes i Kiev, Ukraina, och bor och verkar idag från Lissabon, Portugal.
Jumana Manna
Med fokus på kropp, mark och materialitet utforskar Jumana Manna (f. 1987) hur makt artikuleras i relation till koloniala strukturer och platsers historier. Hon synar spänningen mellan modernistiska traditioner av kategorisering och bevarande, och ödeläggandets oförutsägbarhet och potential – som del av liv och förnyelse. Dessa paradoxer i bevarandepraktiker är något som Manna ofta ägnar sig åt, särskilt inom fälten arkitektur, jordbruk och juridik. Under senare år har Manna uppmärksammats internationellt för filmer som med dokumentära och fiktiva inslag skildrar komplexa geopolitiska förhållanden och migrationer; om människor, mark, klimat och frön.
Jumana Manna föddes i New Jersey, USA, och bor idag i Berlin, Tyskland, samt är även verksam från Jerusalem, Palestina.
Hiroko Tsuchimoto
Hiroko Tsuchimoto (f. 1984) är en bild- och performancekonstnär med en deltagarbaserad praktik på scen och i det offentliga rummet. Hennes projekt kretsar ofta kring västerländska dikotomier och konstruktioner av den Andre. I sin praktik införlivar hon dialoger, teckning, promenader och trädgårdsarbete, som hon utvecklar tillsammans med mänskliga såväl som mer-än-mänskliga samarbetspartners. Under senare tid har Tsuchimoto arbetat med att undersöka och belysa koloniala föreställningar och imperialistiskt våld genom trädgårdshistoria. Vidare är hon intresserad av bevarande och samlande genom sinnen och minnen – hur exempelvis en växt kan slå rot i en person.
Hiroko Tsuchimoto är född i Sapporo, Japan, och bor och verkar idag från Stockholm, Sverige.