Peter Hagdahl Energi, massa, gravitation

Ett samtal mellan Joachim Granit och Peter Hagdahl inför hans utställning på Färgfabriken. Ur utställningsbladet.

Peter och jag sitter i Färgfabrikens kafé och rekapitulerar det sena 80 talet. Vi diskuterar olika tendenser och riktningar inom konstens utveckling ifrån den tiden och framåt. Det var en annan konstscen än den som finns idag. Det har nu gått mer en 30 år sedan dess. Hur har konsten utvecklats och framför allt vad intresserar Peter sig för idag? Som konstnär började han med måleri, skulptur och installation och var en av de första i den generationen konstnärer som på 90 talet snabbt tog till den nya tekniken. Han började utveckla digital bildbehandling, programmering och även robotik som en konstnärlig uttrycksform. Där så han möjligheter att förflytta sig bort ifrån måleriet och det i sin tur gav honom en möjlighet att undersöka andra system och universum.

 I Peters senaste utställningar har han orienterat sig delvis tillbaka, genom att arbeta ”analogt” igen, pensel och färg samspelar med digitala utryck.

I denna utställning på Färgfabriken visar Peter bilder på plexiglas som han har sammanfogat i sektioner resultatet är två gigantiska bilder, där färg, teckning och videoprojektioner skapar en intrikata fragment och komplexa bildgåtor. Där vi som betraktare får en möjlighet att associera och skapa våra egna tolkningar. Men låt oss med Peter egna ord och kommentarer ge oss några nycklar till denna suggestiva och komplexa värld av information, där handen genom teckningar och färg möter fragment av information ifrån Internet.

”Jag har alltid varit intresserad av konst som information. Tecken, symboler, flödesscheman och collage. Bilderna jag visar nu på Färgfabriken är framvuxna ur två olika teman.

Till exempel i en av de stora bilderna i utställningen, där finns det en blomma som står för förförelse och lockelse, man dras till den som ett bi. Den berör det individuella och enskilda, mitt känsloliv, både biologiskt och mentalt. Bilden har olika tecken, symboler och komponenter som står för olika saker hos mig.

Den andra bilden har en utblick ifrån min horisont, mot världen. Den berör större skeenden och processer i världen, det fysiskt – materiella, det politiska, det sociala…

Målningarna är framvuxna under rätt lång tid det har tagit minst ett år att göra dem.

Den tiden syns i bilderna där jag låter spår finnas kvar från de första utkasten. Jag är inte så orolig över att försök och även misslyckanden från den konstnärliga processen syns. Ibland tar jag bort dem då inte känns relevanta längre. Avgörande för mig har alltid varit att göra alla delarna i det konstnärliga arbetet själv, oavsett om det är måleri, skulptur, komplexa digitala processer eller robotar. Det handlar om att kontrollera det konstnärliga uttrycket, men även om konstnärlig nyfikenhet på att arbeta med ett material, även om det är ett datorprogram. För mig är det egengjorda, att inte outsourca arbetet, en konstnärlig motståndshandling. Särskilt viktigt idag när vi har så lite kontroll och kunskap om det materiella och tekniken.

”Konflikten mellan det stabila och förgängliga det är något som jag är intresserad av. Det är därför jag lagt in videoflödena som lägger in en tidsdimmensson till målningarna. I alla mentala processer ligger det något utanför oss själva som påverkar oss.

Det finns därför tre stycken rörliga bilder som för in moment av tid och händelser.

 En av dessa animationer som var speciellt rolig att göra då den är ute och klättrar på Internet och letar efter nyheter. Den läser i sin tur av nyheterna och försöker förstå om de är bra eller dåliga. Därefter skickar den ut ett Yes eller No. En ganska korkad intelligens egentligen, kanske som man kan uppfatta tillvaron. Jag är intresserad av få in ett moment av tid, ett här och nu.”