Cocktail #3
29 september 2009
En kväll på Färgfabriken med tal, musik, mingel, dans med mera
Färgfabrikens fjärde kvällsforum – en cocktail av idéer, förslag, diskussioner och tankeväckande frågeställningar.
Välkommen till den tredje upplagan av Cocktail! Det blir som vanligt en mix av det mesta – samtal, eftertanke, musik, mingel och diskodans. Ett gäng spännande kreatörer och inspiratörer har bjudits in för att presentera sina projekt, idéer och visioner i ett kort stafettliknande upplägg. Ämnena rör sig mellan allt från arkitektur, konst, vetenskap, design, samhällsutveckling och lite till. Från nio och framåt ligger fokus på musikrekreation, dansgolvsknän och mingel. Varje gång låter vi olika klubbkonstellationer och liveband gästa oss med sina egna tolkningar av cocktailtemat.
Kvällens Cocktailtalare:
Luis Berríos-Negrón, arkitekt och utforskar visuell konst, materiella ekonomier och masskonsumtion genom arkitekturen. Han har mottagit flera priser, bl.a. the Parsons-Kalil Award for Smart Design och the MIT-Schnitzer Award for the Visual Arts. Periodvis samarbetar han med Juan Herreros i projekt som ARCO 2009 och Oslos nya Munch-museum. Urban Dynamic Planning Forum är ett projekt som drivs av fyra samhällsplanerarstudenter och har skapats för att engagera och inspirera till aktioner i staden. Tanken är att kunna prata om stadsutveckling på nya sätt och lyfta frågor om människan i staden som annars lätt försvinner i debatten.
Claes Ericson, The Interactive Institute & Henrik Wrangel, Doberman
Karin Lindh, konstnär
Dessutom: Installationen True Romance av Doberman, The Interactive institute & Citilab.
Klubb:
Natten, efter presentationerna blir det fin fest. Den tjugofemte september återvänder balladklubben med den varma och romantiska inramningen till Färgfabriken. Natten är tillbaka! Extra krydda för kvällen blir duon Jag & John som gästar Natten med ett andra dansgolv. Hos dem blir det skönt sväng med snuskdisco och fet smördans! ”Stockholm måste återigen få uppleva den mjuka, festliga och lätt erotiska stämning som infinner sig när balladerna och neonljuset träffar dig. Tänk att få uppleva dom 15 sista minuterna i Love actually en hel kväll. Att låta sig föras bort av lycka, kärlek, romantik och melankoli. En känsla som hör natten till.
Sammandrag av kvällen:
Efter ett längre sommaruppehåll var det äntligen dags för en ny Cocktail. I ljuset från brinnande stearinljus fick vi ta del av spännande projekt utförda av Urban Dynamic Planing Forum, Luis Berrios Negrón, Karin Lindh, samt Henrik Wrangel och Claes Eriksson.
Urban Dynamic Planing Forum är en plattform för stadsplanering där alla är välkomna att vädra sina åsikter kring stadens utformning. Initiativtagarna är en grupp studenter från Stockholms universitets stadsplaneringsprogram. Hur staden planeras är något som angår alla dess invånare, enligt UDPF. De förespråkar därför planering genom dialog, vilket de vill åstadkomma genom att med hjälp av hemsidan göra dessa ämnen mer lättillgängliga. Staden är en mångsidig plats som skall tillfredställa en stor skara, den är både offentlig och privat global och lokal. Så istället för den ekonomiskthållbara staden lyfter UDPF fram den socialthållbara och fungerande staden där alla skall ha en plats. De nämner identitetsskapande och deltagande i staden som viktiga medel för att nå detta mål. Och efterlyser bland annat inplanerande tomrum i staden där invånarna själva kan sätta prägel på staden de lever i.
Luis Berrios Negrón lotsade oss på en irrfärd genom projekt och idéer som han arbetat med. Han är verksam som konstnär och arkitekt men vill inte begränsas av yrkestitlar utan lyfter snarare fram den dynamiska kontrast som uppstår i mellanrummet emellan dem. Blixtlåsets funktion att sammanför flera objekt till en helhet är en inspirationskälla för Luis. Han visade bland annat projektet Zpod som han arbetat med. I filmen intervjuas en rad personer om Zpod utan att det framgår vad detta faktiskt är. Även Luis själv intervjuas som skaparen av fenomenet, men inte heller han röjer vad Zpod är för något. Det framställs i verket som lösningen på alla problem och den osäkerhet som betraktaren drabbas av i förhållande till Zpods natur är slående. I ett annat projekt har Luis försökt definiera färgen grön, vilket visar sig vara en smärre omöjlighet. Den dynamiska kontrasten är genomgående för Luis projekt och de är ofta likt denna en motsägelse i sig själva.
Konstnären Karin Lindh tog oss med till de glamourösa modemagasinens värld, en värld präglad av förförelse, överflöd och begär. I hennes forskningsprojekt ”The art of public affairs” har Karin undersökt vougismen och konsten att navigera i bruset. Vougism grundar sig i att konsumera bilden i modemagasin istället för varan. Karin menar att illusionen och reklamen kring en exklusiv vara också kan konsumeras. Man konsumerar själva auran kring en vara istället för innehållet. Hon framhåller ett personligt exempel där hon beskriver att hon många gånger fått tillfredställelse av att konsumera Guccis skyltfönster, men sällan tagit steget in i affären och aldrig köpt någon faktisk vara. Reklam betraktas överlag som något negativt som vilseleder människor från verkligheten in i en värld av drömmar. Att dagdrömma anses som att försumma sina vardagliga plikter och framstår därmed farligt, enligt Karin. Men bara en dåre botar begär med förnuft.
Ur inspirationen från mellanstadiedisco, amerikanskt bilhångel på vackra utsiktsplatser och rockballadbandet Scorpions skapades installationen True Romance. Arbetet med installationen beskrivs av sina skapare, Henrik Wrangel från Dobberman och Claes Eriksson från Interaktiva Institutet, som en balansgång mellan det ostiga och det kärleksfulla. True Romance är en kärleksgunga tänkt för det offentliga rummet. Då man närmar sig gungan tänds repen för att bjuda in förbipasserande. Gungan är utformad för att passa två personer och spelar kärleksballader då man gungar på den. Detta realiserades vid Lejongropen i Norrköpings Folkpark sommaren 2008. Då tändes även trädet som gungan var monterad i upp ju mer man gungade. Aktiviteten kring True Romance kunde även följas via en webbkamera på nätet. Henrik och Claes slutsats av detta projekt var helt enkelt att; ”Vid rätt tid, med rätt person så blir True Romance fin”. Kvällen gick sedan vidare i kärlekens tecken. Vi fick alla ta del av magin kring True Romance som spred kärlek hela natten uppe från tredje våningen med utsikt över vattnet. Allt medan klubben Natten överöste oss med nostalgi och vackra kärleksballader på den nedre våningen. Likt forna tiders mellanstadiediscon fylldes dansgolvet som till en början gapat tomt med dansande par.