Inre och yttre resor på konferensen ”Människan i systemet”
Konferensen Människan i systemet, som undersökte människan och våra rörelsemönster i staden, genomfördes 31 februari på Färgfabriken. Publiken fick ta del av både hisnande tankekullerbyttor med vetenskaplig bakgrund och poetiska resor genom en inre och en yttre infrastruktur.
Yusak Susilo, assisterande professor på KTH belyste hur vi människor komponerar våra dagliga rörelsemönster och hur förvånande lite stadsplanerare och infrastrukturutvecklare sätter sig in i dessa mönster och beteenden. Modellerna man använder saknar en hel del kunskap menade Susilo. Ett systemfel? Han gav exempel från ett projekt i Bristol där man har bestämt sig för att skapa ett ”blomstrande socialt rum” i ett kvarter. Men resultatet blev inte som förväntat. ”Varför börjar inte barnen leka på gatorna?” Frågade man sig istället för att fundera över varför man inte hörde sig för bland de boende innan man förändrade strukturen på området.”
Är infrastruktur en struktur som skapar stabilitet i förändring?” Hur påverkas vi av det som omger oss och hur påverkar vi vår omgivning. Frågade sig hjärn- och stressforskaren Per Hamid Ghatan.
”Människan är en varelse som skapar kultur som sin tur speglar och påverkar oss tillbaka.” Därmed, menade han, bör vi inte betrakta människan som en statisk organism utan vi bör snarare se oss som varelser som samspelar med denna kultur, denna infrastruktur som vi bygger upp omkring oss.”
Infrastrukturella mönster som exempelvis genvägen över gräsmattan berättar något om oss själva och vad vi prioriterar – ”Har vi bråttom till vår arbetsplats och tar vägen över gräsmattan eller följer vi den utlagda grusgången och luktar på blommorna?” Hamid Ghatan talade också om människan som social varelse. ”Genetiskt sett har vi ett öppet fönster mot att formas av det vi växer upp i och det som omger oss”.
Pernilla Glaser, författare, dramatiker och lärare på Mejan Arc följde spåret om människan som social varelse. Framförallt genom samtalet och mötet.
”På vilket sätt är Stockholm en övergångsplats, en drömplats. På vilket sätt erbjuder vår stad övergångar mellan det inre och det yttre, verklighet och fiktion, mig och dig.” frågade hon sig själv och oss åhörare.
Staden är och kan vara en mötesplats, en drömplats. Vi passerar varandra men möts vi verkligen? ”Det är inte så många som sitter på busshållplatser nu för tiden, de flesta står upp och väntar. Om bussen är försenad, så kanske man fäller en kommentar till någon medpassagerare. En kommentar är som ett virus, den kan förvandlas till ett samtal på riktig”.
Efter konferensen fortsatte samtalen under vernissagen för Henrik Ekesiöös utställning The Propp Show.
Per Hamid Ghatan målar upp bilder av en annan organism, bakterien, som lever inne i oss. Dessa mikroorganismer skapar fantastiska system för sitt eget bästa i våra kroppar. Tänk om de också styr oss i vårt rörelsemönster? Är vår infrastruktur och våra kultiverade landskapet en följd av bakteriernas vilja och styrning inom oss? En svindlande tanke!