Stockholm at Large – Kartläggning av Stockholms framtid
Under Stockholm at Large, skapades visioner och idéer om hur ett framtida Stockholm skulle kunna skapas. Projektet initierades av SAR nuvarande Sveriges Arkitekter och producerades av Färgfabriken med stöd av ett 30 tal organisationer och företag. Den första succén från 2001 fick en uppföljare då resultatet från tidigare seminarier och utställning reflekterades, problematiserades och togs till en ny nivå. I samband med Stockholm at Large II publicerades också boken Sthlm at Large.
Stockholm at Large I, 2001
Under tre dygn arbetade arkitekter, planerare, studenter och aktörer ifrån olika organisationer gemensamt och under ledning av sex internationellt verksamma arkitekter. De sex arbetsgrupperna hade vardera ett enskilt tema som utgångspunkt för sitt arbete. Resultaten lade i sin tur grunden för en utställning där publiken kunde gå omkring på den 600 kvm stora flygbilden av Stockholm i skala 1:1000. Förutom det jättelika flygfotot var det gruppernas visioner och konkreta resultat som utgjorde själva utställningen Stockholm at Large I.
Stockholm at Large är Färgfabrikens, SAR:s och KTH:s avslutning på det av regeringen proklamerade Arkitekturens år. Det är en stor satsning på en lika omfattande och viktig fråga. Istället för att börja med slutprodukten, med form och design – så tar Stockholm at Large ett helhetsgrepp för att verkligen undersöka var problemen och möjligheterna ligger, för att därefter låta tankarna få en form.
Den problematik projektet ventilerar är i högsta grad konkret. Om statistiken har rätt kommer det att bo 600.000 fler personer i Stockholm om 30 år. Det kräver bostäder – men också trafikplanering, högskolor, sjukhus och mycket mer. Vare sig man vill ha en stad som breder ut sig mot naturen eller som låter stenstaden växa – så måste situationen tas på allvar och planarbetet få en annan form. Arkitektur blir i Stockholm at Large ett resultat av ett större sammanhang, där politik, samhällsvision och krass ekonomisk verklighet måste samverka för att i slutändan få en arkitektonisk form.
Stockholm att Large är ett möte mellan alla de olika aktörer som skall vara med och bygga framtiden i Stockholm. Alla kommer att delta i samma workshop, där sex internationella gäster bli ledare för grupper där arkitekter, stadsplanerare, politiker, byggare, trafikplanerare, studenter, aktörer ifrån olika organisationer och många fler deltar. Under tre dagar får de i grupp samarbeta för att lägga fram förslag för allmänheten att tycka och tänka kring. Efter workshopen blir resultatet en interaktiv utställning, där besökarna själva kan delta, både i lokalerna och genom en för ändamålet speciellt utformad hemsida.
Stockholm at Large går av stapeln på det största flygfotografi som hittills tagits fram. I en skala på 1.1000 läggs ett 600 m2 stort foto över Stockholm direkt på golvet i stora salen på Färgfabriken.
På Färgfabriken har förarbetet redan inletts genom att en kurs för den nya 5:e årskursen vid Arkitekturskolan vid KTH förlagts till Färgfabrikens projektrum. Kursen ”det nya stadsbyggnadskontoret” löper parallellt med Stockholm at Large, där studenterna bygger upp en kunskap som kommer att tas tillvara under workshopen. Stockholm at Large är ett initiativ av Färgfabriken, SAR och KTH/A som produceras av Färgfabriken. Det görs i samarbete med en rad olika företag och offentliga instanser. Stockholm at Large utgår från att arkitektur är något som berör oss alla därför att det berör samhällets alla delar.
Workshopledare
Andreas Angelidakis är arkitekt med eget kontor i New York. Han har de senaste åren gjort en rad uppmärksammade projekt. I sitt belönade förslag till ett nytt konserthus i Sarajevo vände han i bokstavlig mening upp och ned på både begrepp och hus. Själva konserthuset grävdes ner som en bunker i jorden medan våningarna ovan mark utgjordes av ett garage. Han har förvandlat ett skyltfönster i Los Angeles till ett laboratorium för virtuella studier. Tillsammans med Färgfabriken koordinerar han rumsligt och idémässigt konstnärer och arkitekter som besökt rymdforskarna på NASA som utställningen Future Homes huvudarkitekt.
Farshid Moussavi är arkitekt. Tillsammans med Alejandro Zaera Polo driver hon Foreign Office Architects, med kontor i London och i Yokohama. De rönte stor uppmärksamhet redan 1995 då de vann den internationellt utlysta tävlingen om Yokohama Port Terminal. Den är nu under slutuppförande och blir otvetydigt en av Japans mest spektakulära byggnader. 1998 arbetade de med stadsplanen för Santa Cruz de Tenerife. På uppdrag av Färgfabriken har de besökt NASA och visat dem hur man kan arbeta med rymd på Mars.
François Roche är arkitekt. Han är ledare och förgrundsgestalt för den franska arkitektgruppen R & Sie. D/B:L. Kontoret har beskrivits som ett slags arkitekturens kamikazepiloter, med gerillaupproret och begäret som ledstjärnor. De arbetar gärna med vad de kallar för ”concept architecture” ungefär som bilföretag ibland tar fram ”concept cars”, en arkitektur som testar arkitekturen framtida möjligheter. Ett exempel på det är den byggnad de 2000 tog fram för Frankrikes elektricitetsverk, förlagd till La Défence utanför Paris. Han håller för närvarande på att undersöka möjligheten att använda is som arkitektoniskt element för framtida boende på planeten Mars.
Nils Mjaaland är arkitekt med eget kontor i Tromsö och Göteborg. Han är professor i stadsbyggnad vid Chalmers Tekniska Högskola. Han har en lång rad uppmärksammade projekt bakom sig och arbetar nu bland annat med att omvandla Eidsvoll i Norge. Han har omarbetat stadsplanen för Tromsö, där han också etablerar nya byggnationer i gränslandet mellan innerstad och närförort. Han är en flitig debattör som gärna gör praktik av sina idéer. Han har satt igång projekt i både Norge och Sverige där han som arkitekt tar en aktiv ekonomisk och producerande del även i byggnationer, för att utmana gängse system och tillvägagångssätt.
Aaro Arto är arkitekt med eget kontor i Helsingfors. Stadsplanering är en viktig del i kontorets arbete, där de under flera år arbetat med den urbana utvecklingen av Örestaden i Danmark, ett tidigare grönområde som är omvandling till ett urbant centrum utanför Köpenhamn. Utgångspunkten för deras arbete är alltid staden, de behandlar även hus som en miniatyr av en stad, vilket är tydligt i det fritidscentrum de ritat för Joutsa i Finland. För närvande ritar de flera hotell för Helsingfors centrum.
Ola Andersson och Andreas Lönnroth är båda verksamma arkitekter baserade i Stockholm. Bägge två kompletterar verksamheten som ritande och byggande arkitekt med skrivande, debatterande och undervisande. Ola Andersson har under flera år aktivt bidragit till diskussionen om det urbana genom skriverier i Svenska Dagbladet, Bibel och en rad andra publikationer. Han är i år tillsammans med Krister Lindstedt och Jan Åman lärare för Arkitekturskolan KTH:s nya 5:e årskurs genom kursen ”Det nya stadsbyggnadskontoret”. Andreas Lönnroth är assisterande professor vid Konsthögskolans Arkitekturskola och en flitig debattör
Teman
Arbetsgrupper
1. New Stockholm
workshopledare: Andreas Angelidakis
Att tänka från början. Att radera det Stockholm som finns för att undersöka vad som händer om man börjar om från noll. Att undersöka byggnaders, platsers och områdens status och möjlighet, i relation till varandra och relation till topografin. Stockholm, en stad byggd av öar, på vatten, mellan vatten. Fokus på den offentliga platsen, att se hur Stockholmare har samlats, var de samlas i dag och var de kan samlas i morgon. Att se Stockholm förtätas, överlagras, upplösas.
2. Mobility
Workshopledare: Farshid Moussavi
Att undersöka infrastruktur och kommunikation i vidare bemärkelse. Hur kan man betrakta Stockholm i relation till sin omvärld? Vilken betydelse har dess geografiska position? Hur kan man använda Stockholms regionala placering, linjer mot öst, över vatten, mot syd, mot norr. Att analysera och dra linjer, definiera noder – flygplatser, andra centrumbildningar. Att se stadens spridning och behoven av att skapa länkar mellan olika platser. Att undersöka nya möjligheter till transport, under vatten, i luften – på andra sätt.
3. Recreation/environment/network and tribes
Workshopledare: François Roche
Att undersöka relationen mellan arbete och fritid och de konsekvenser det får för den framtida staden. Att undersöka miljön och Stockholms förhållande till naturen. Hur påverkas det av en större stad, med 600.000 personer till? Att undersöka olika aspekter av miljö och ekologi, som en ny möjlighet för Stockholm, internationellt, globalt? Att undersöka nya behov, relationen mellan arbeta och hem och fritid, och hur detta påverkar planeringen av det framtida Stockholm. Naturen och fritid som ”urban commodity”. Att förhålla sig till nya livsstilar, till nya nätverk – och se hur olika nätverk, livsstilar relaterar till varandra och vad det får för effekt för den framtida staden.
4. Segregation/integration
workshopledare: Nils Mjaaland
Att undersöka gränslandet mellan innerstad och närförort, att undersöka vad en exploatering egentligen skapar för miljö: en ny innerstad, en förort eller någonting mitt emellan? Att undersöka möjligheten att integrera olika aktiviteter, sociala skikt och verksamheter. Var finns möjligheter till detta i Stockholm? Att undersöka vilka effekter detta får i lokalt och internationellt perspektiv: vad skapar det för attraktion, på kort sikt, på längre sikt. Att undersöka graden av förtätning och vad det ger för konsekvenser för infrastruktur och trafiklösningar.
5. New living/different strategier
Att undersöka hur Stockholm ska växa och var. Att titta på olika möjliga strategier och se vad de ger för konsekvenser: att undersöka möjligheter till en dynamisk utveckling i motsats till de ”färdiga” strukturer som modernismen utvecklat. Att undersöka huruvida detta går att ”planera” och vilka punkter, vilka mekanismer – byggnader eller annat – som man bör trycka på. Att undersöka andra möjliga strateger: att bygga en helt ny struktur, ett nytt Stockholm utanför det gamla, en stad bredvid staden; att bygga en förtätad stad på de platser som redan har en infrastruktur, skapa ”Manhattan”; att söka sig utåt mot utspridda byar med lägre densitet och därmed utnyttja Sveriges relativt sätt låga exploatering.
6. New directives for the future: vision, branding, education
Att undersöka planeringens själva möjligheter, om det går att planera och i sådana fall hur. Att undersöka samhällets förmåga att skapa mål, delmål och gemensamma ansatser. Att undersöka relationen mellan de olika aktörerna. Att undersöka Stockholm som varumärke – hur staden kan placera sig i relation till andra städer, i Sverige, i Baltikum, i Europa och i världen. Att se på olika profiler av Stockholm och se var man skall bygga noder: att undersöka undervisningens/forskningens betydelse. Att som workshopgrupp etablera en ny stadsledning med fokus på att bygga framtidens Stockholm.
Stockholm at Large II
Färgfabriken och Stockholm at Large I blev en oberoende scen där det var tillåtet att föra fram frågor utan att det nödvändigtvis handlade om att ”välja sida”. Här fanns plats att säga saker som en enskild aktör inte lika lätt kunde göra på egen hand och i eget namn.
Nu är det dags att ta nästa steg. Och vi vill fortsätta i samma anda. Det är dags att skapa nya fokuseringspunkter, nya frågeställningar. Vi har insett att Stockholm at Large spelade och kommer att spela en viktig roll just som en arena för att skapa debatt och rikta fokus på frågor som behöver belysning. Det handlar om både att fördjupa och att rikta sig ut mot allmänhet och medier. Det pågår just nu ett intensivt arbete med att planera framtidens Stockholm. På Stockholms stadsbyggnadskontor arbetar man med att slipa fram idéer för Stockholm 2030. I flera av de andra kommunerna pågår parallella projekt. På byggföretagen, infrastrukturbolag, på arkitektkontor, inom förvaltningar och myndigheter – över allt pågår en rad olika projekt och initiativ för hur man skall komma till tals med framtidens Stockholm.
Vi börjar kunna skönja några viktiga punkter som behöver belysning, som behöver få fokus för att diskussionen skall ta fart och få reell effekt. De flesta aktörer tycks ense om att de projekt som blivit synliga under senare år – antingen byggda eller som skall byggas – inte räcker till för att lösa de framtida problemen. Det som byggs ligger i innerstadens närhet och är förenat med höga exploateringskostnader. Hela områden måste därför byggas i ett svep. De riktar sig, eller tvingas rikta sig, till en äldre målgrupp, till de som har en hel del pengar. De områden som byggs må kallas stadslika, men de liknar just därför förorter. Och de skapar knappast några alternativ till innerstaden. Speciellt inte för en yngre målgrupp.
Vi vill därför med Stockholm at Large II diskutera och undersöka möjligheterna till en parallell utveckling, en utveckling som inte minst valdebatten har påskyndat – möjligheten till billigare byggande, till att nå en yngre målgrupp och till att skapa relevanta alternativ till innerstan – och utanför den gamla stenstan undersöka om det finns möjligheter till kvaliteter som liknar dem man söker i innerstan, men på ett sätt som är anpassat till det faktum att man rör sig utanför tullarna. Detta är mål som är lätta att uttala – men inte lika lätta att uppnå. Vad är det som behöver undersökas?
Här följer fem punkter som ska diskuteras:
Programpunkt 1: Stockholm at Large II: nytt fokus
Programpunkt 2: Dynamisk stadsutveckling – relationell stadsbyggnad
Programpunkt 3: Behovet av social integration kontra gröna strukturer
Programpunkt 4: System, finansiering, kostnadseffektivisering
Programpunkt 5: Vision Stockholm
Publikationer
Sthlm at Large (2004), handboken om Stockholms framtid. Det är en bok för alla stockholmare. Och en bok för alla som är intresserade av samhällets och stadens fortsatta utveckling på 2000-talet.
Det är en handbok som inte, som förr, behandlar staden som en maskin, utan som det en stad faktiskt är. En plats där vi lever. Staden som ett resultat av ett oändligt antal viljor, idéer, intressen, förhoppningar, missförstånd och samförstånd. Och den handlar inte om staden som sådan, utan om Stockholm och dess specifika förutsättningar.
Bokens illustrationer består av inserts signerade Bajki, Adams, Akay, Itso och Klister-Pete. För formen svarar Martin Frostner, som skapat en klassisk handbok, där läsaren till och med kan välja omslagsfärg efter tycke och smak. Bokens redaktörer har varit Jan Åman, Ola Andersson och Leila El-Sherif Wollheim.
I handboken om Stockholms framtid finns en serie samtal med dem som sitter på makten just nu, bland andra Pär Nuder, Mats Hellström, Annika Billström, Mikael Söderlund, Kjell A Nordström och Ingela Lindh. Här finns texter av professorer och forskare, som Lars Reuterswärd, Elisabeth Lilja, Göran Cars, Stellan Lundström och Pontus Braunerhjelm. Men också texter av fria skribenter, som Annina Rabe, Pontus Schultz, Claes Britton, Tove Lifvendahl och Per Svensson. Dessutom bidrag av de internationella stjärnor som ledde den workshop som drog igång alltihop 2001, som arkitekterna Farshid Moussavi, Andreas Angelidakis och François Roche.