Vår gud är en kvinna – Filmvisning och samtal
12 november 2017
Filmvisning
Färgfabriken
I anslutning till Marianne Lindberg De Geers retrospektiva utställning Full speed ahead visar vi den 12 november Leyla Assaf-Tengroths filmer Vår gud är en kvinna och Kvinnornas ö på Färgfabriken. Vår gud är en kvinna väckte redan 1985 många tankar hos MLDG, som hon senare har utgått ifrån både konstnärligt och som skribent/krönikör.
Program
• Vår gud är en kvinna (textad på engelska, 55 minuter)
• Paus
• Kvinnornas ö (textad på svenska, 59 minuter)
• Diskussion med Leyla Assaf-Tengroth & Marianne Lindberg De Geer modererad av Carl Johan De Geer.
Om filmerna
Vår gud är en kvinna (1985)
Under tidigt 1980-tal gjorde Leyla Assaf-Tengroths filmen Vår Gud är en kvinna på Bijagos-öarna i västra Guinea Bissau, Västafrika. Filmen berättade om något numera mycket sällsynt – ett matrilinjärt samhälle. Det var kvinnor som fattade beslut om byns angelägenheter, kvinnor var präster och hövdingar, de bestämde själva vem de ville gifta sig med och skiljas från. Männen var helt underordnade, de uppträdde på ett sätt som vi vanligen brukar förknippa med kvinnor – de smyckade sig, målade sig, gjorde sig så attraktiva de kunde för att imponera på kvinnorna. Samhället var i stort sett självförsörjande. I den mån något utifrån måste tillföras skedde det genom byteshandel. Pengar var okänt.
Vår Gud är en kvinna vann priser och såldes till 60 tevekanaler över hela världen. Leyla Assaf-Tengeroth bodde i Guinea Bissau under fyra år i början av 80-talet och två år i början av 90-talet och besökte då vid flera tillfällen det här speciella samhället, Endena, som ligger på en ganska otillgänglig ö, Canjabaque.
Kvinnornas ö (2013)
25 år efter den internationellt uppmärksammade dokumentären Vår gud är en kvinna reser Leyla Assaf-Tengroth tillbaka till Bijagos-öarna och upptäcker att mycket har förändrats. Den moderna livsstilen har trängt sig på. Men det är fortfarande kvinnorna som har sista ordet.
Theobalde och Elisa är huvudpersonerna i Leyla Assaf-Tengroths nya berättelse. När de gifter sig får de mark av kvinnorådet, Grandesan. Marken och skörden från den kommer att tillhöra Elisa. För det är kvinnorna som äger marken och har nyckeln till matförrådet. Det är den blivande bruden och hennes mamma, som står för bröllopet. Men alla hjälps åt med slakt och matlagning.
– Om du kommer tillbaka om 10 år, kommer du att se att jag har ett hus fullt med barn, ett arbete, och att jag gör en massa saker, säger Elisa till Leyla dagen efter bröllopet.
Om Leyla Assaf-Tengroth
Leyla Assaf-Tengroth är född och uppvuxen i Libanon. Hon började sina studier på ALBA (Académie Libanaise des Beaux Arts) i Beirut. Hon har fortsatt sina studier i Sverige på bland annat Konstfack, Dramatiska institutet samt läst filmvetenskap på Stockholms universitet. Hon började sin filmkarriär i början av 80-talet och har gjort över 100 dokumentärer och 6 långa och korta spelfilmer.
Hennes filmer har alltid fokuserat på utsatta människor, speciellt kvinnor och barn i krig, natur eller hungerkatastrofer. Hennes mål är att försöka visa att det som är grundläggande hos människan är universell oavsett vart man befinner sig på jorden. Och att alla skall kunna identifiera sig oavsett kultur eller religion. Leyla Assaf-Tengroths filmer har visats på biograf, television och festivaler världen över och har belönats med flera internationella filmpriser.