Maurizio Cattelan Him

Platsspecifikt verk
Stora salen, Färgfabriken

En av samtidens mest omtalade konstnärer, den i Italien födde och i New York boende Maurizio Cattelan, har den 10 februari vernissage i Färgfabrikens stora sal. Han visar ett helt nytt verk, skapat för utställningen på Färgfabriken.

Maurizio Cattelan spelar i sina verk ofta med starka symboler som kan beröra allt ifrån rasism och terrorism till Vietnamkriget eller konstvärldens mekanismer – men utan att direkt handla om dessa eller ta ställning för eller emot. Snarare fungerar hans verk som ett slags subtila kommentar som öppnar för olika reaktioner. Personligt blandas med offentligt, allvar blandas med en ofta drabbande humor. Nu senast är det hans verk ”Den nionde timmen”(som föreställer påven Johannes Paulus II träffad av en meteorit) som skapat rubriker, först i Tyskland och därefter i London och i Warsawa. I Warsawa har Cattelans rum till och med varit stängt för besökare. Till utställningen på Färgfabriken har Cattelan valt en kanske ändå mer kontroversiell figur som förlaga till sitt verk, nämligen Adolf Hitler.

Cattelan har varit i Sverige ett antal gånger under 90-talet. Han deltog i det omtalade projektet ”Interpol” på Färgfabriken 1996 och var med på nya Moderna Museets öppningsutställning ”Wounds” 1998. Färgfabriken har efter ”Interpol” fortsatt samarbetet med Cattelan på olika sätt, bland annat genom att hjälpa till att producera tidskriften ”Permanent Food” och ”The 6th Carribean Biennial”. Han har därför varit i Sverige ett flertal gånger, och det är inte otänkbart att upplevelserna av Sverige också påverkat utformningen av hans verk för Färgfabriken. Maurizio Cattelan har ställt på bl a Castello di Rivoli i Turino (1997), MOMA i New York (1998), Kunsthalle Basel (1998), Centre Pompidou, Paris (2000), Royal Academy, London (2000) och har deltagit vid Biennalen i Venedig vid ett flertal tillfällen. En omfattande presentation av hans konstnärskap utkom 2000 på Phaidon Press, där bland annat kritikern Francesco Bonami gör en inträngande analys av hans konstnärskap