Andreas Gedin En brutal vridning kring en axel

Soloutställning
Projektrummen, Färgfabriken

En brutal vridning kring en axel ställer femtio- och sextiotalens framåtriktade krafter i relation till skalförskjutningar, avstånd och rotationer.

Villa Göth i Uppsala (1950) är ett unikt uttryck för den svenska funktionalismen och dess ideologi. Den är ett förstlingsverk av två välkända arkitekter, Lennart Holm och Bengt Edman, och anses som radikalt nydanande och har gett upphov till ett internationellt etablerat begrepp inom arkitekturen: Nybrutalism/New Brutalism. Det nydanande byggde intressant nog på en tillbakablick, man ville återuppväcka ett slags ursprunglig funktionalism. I konsekvensens namn byggnadsminnesförklarades Villan 1995 och utsattes därmed för det slags sentimentalisering som den avsåg att bjuda motstånd mot.

Villan ritades till Lennart Holms morbror Elis Göth, som var chef för läkemedelsföretaget Pharmacia. Holm ingick i en informell socialdemokratisk akademisk elit, blev chef för Statens institut för byggnadsforskning och utsågs 1969 till generaldirektör för det nyinrättade Statens planverk.

Det svenska folkhemmet byggde på en idé om en stark stat och starka organisationer med nära samröre med de stora industrierna, däribland Pharmacia liksom biltillverkaren Volvo. Ett tydligt exempel på ett sådant nätverk var det som utgjordes av Volvochefen Gunnar Engellau, LO-chefen Arne Geijer och finansminister Gunnar Sträng.

En viktig del i den svenska framgångssagan efter andra världskriget var bilindustrin och det var framförallt Volvo som försåg de allt mer välbärgade svenskarna med en folkhemsbil. Den bilmodell som producerades de avgörande åren för den svenska framgångssagan var Volvo Amazon (1956-1970). ”Vad som är bra för Volvo är bra för Sverige”, som Sträng formulerade det 1968. Amazonens vanligaste motorversion var B18.

Om man förlägger funktionalismens ursprung till 1800-talets andra hälft utgör byggåret för den nybrutalistiska Villa Göth (1950) ett slags plint för en gungbräda att balansera på: den doppar sin ena ände i 1800-talets industrialism och den andra i vår postindustriella samtid.
 
I utställningen ställs femtio- och sextiotalens framåtriktade krafter i relation till skalförskjutningar, avstånd och rotationer.

Läs en intervju om utställningen i UNT.

Om konstnären

Andreas Gedin har verkat som konstnär sedan början av 1990-talet. Sedan dess har han ställt ut regelbundet nationellt och internationellt. Under de senaste åren bland annat: ”Drifting Positions”, Cecilia Hillström Gallery, Stockholm (2015), “Och vad är frågan?” Bohusläns museum, Uddevalla (curator, 2015), ”Current Positions”, Jönköpings läns museum (2014), ”Mellan verkligheter, Fotografi i Sverige 1970–2000”, Hasselblad Foundation, Göteborg; Dunkers kulturhus, Helsingborg (2014), ”Klubb Konsument”, Konstfrämjandet (2014), ”PLAY! Recapturing the Radical Imagination”, Göteborgs Internationella Konstbiennal (2013).

Konstnärskapet är genomgående konceptuellt men ofta har idéerna en genomtänkt estetisk gestaltning. Verken kombinerar intresset för historia, språk, logistik, litteratur och maktrelationer. Ofta har de sin utgångspunkt i kommunikationen mellan människor och dess tillkortakommanden. Humor är därför ett återkommande inslag. I det konstnärliga arbetet ingår också författande, forskning och curaterande. Andreas Gedin bor och arbetar i Stockholm och är filosifie doktor i fri konst.

Med stöd från