Stockholm on the Move

Idéer, visioner och utmaningar för en stad i förändring

Hyper Islands

hyper 1

Foto: Fredrik: Sweger

”I vår icke-geografiska tillvaro befinner jag mig aldrig helt och hållet inte i London, aldrig helt och hållet inte i Tokyo. Vi är alla invånare i meta-staden, oberoende av vår fysiska adress.”

Öar är fristående geografier, vanligen definierade av sitt isolerade läge i en vattenmassa. Inom området ö-biogeografi vidgas definitionen till att även syfta på ett isolerat eller avskilt land- eller vattenområde, eller ”ett beboeligt område som omges av ett större obeboeligt område”. Öarnas isolerade läge har främjat utvecklingen av mycket specifika ekologier. Vi började vår workshop med att definiera och utveckla vårt förslag kring de sociala och urbana ö-ekologier som förekommer i och omkring dessa platser.

Öar
Stockholm är en stad byggd som en tydlig skärgård av fysiska och sociala öar. Stadens struktur kan dissekeras för att få en förståelse för Stockholms underliggande dynamiska struktur och dess olika skikt, de ”krafter” som formar den fysiska staden, direkt eller indirekt. När vi närmade oss Stockholm studerade vi stadens fysiska fotavtryck och de tänkbara utvecklingsscenarier som kan forma regionens framtid. Ur vår analys utvecklades ett nytt förslag. Vi såg det som ett nytt skikt av staden, ett “intensifierat Stockholm”, som existerar inom/över/under/runt den befintliga staden.

Promenadstaden
I studien om konceptet Promenadstaden fann vi många goda idéer om bevarandet och hanteringen av stadens grönområden, men också många problem, i synnerhet vad gäller relationen mellan staden och den omgivande naturen. Jämfört med (vår hemstad) London, en stad med många stadsparker, fann vi att många av de föreslagna planerna att skapa stadsparker i Stockholms när- och ytter-förorter i praktiken var svåra att genomföra, mestadels eftersom det inte fanns någon omgivande stad. I stället är de grönområden som omger Stockholm vidsträckta, öde och i hög grad outnyttjade. Vårt ursprungliga intresse för de sociala och fysiska öar som skapar staden Stockholm växte till att även se grönområden som öar i sig själva.

Det vi fann var ett brett grönt bälte som omger innerstaden, bestående av Hagaparken, Frescati, Gärdet, Djurgården, Nackareservatet, Årstaskogen och så vidare. Vi diskuterade hur innerstadens expansion blir omöjlig på grund av denna ring av ”oberörbara” grönområden, och vår lösning blev att bryta upp dessa grönområden till mindre ytor inramade av stadsbebyggelse. Dessa nya ”injektioner” av urbanitet kallar vi ”hyper-öar”. Namnet uppstod ur en idé om en hyperurbanitet, en stad som är intensivare, tätare och mer stadslik. Ett Stockholm som så att säga är mer Stockholm än det är i dag, ett Stockholm på steroider.

Stockholms kluvna identitet
Det finns olika åsikter om hur Stockholm bör utvecklas de närmaste 30 åren och framåt. Nimby-kretsen [Not in my backyard; Inte på min bakgård] är naturligtvis motståndare till att staden utvecklas överhuvudtaget, medan Yimby [Yes in my backyard; Gärna på min bakgård] och andra som är positiva till urbanism lobbar för att staden ska växa utan att dess nuvarande kvaliteter går förlorade. Stockholm är världens sjätte bästa stad att leva i, enligt The Economist Intelligence Units rankning från 2012. Vi tror inte att en expansion hotar de värden som listas i bedömningen (grönområden, naturliga tillgångar, kulturella tillgångar, infrastruktur, utbildning osv.). Tvärtom tror vi att staden, genom att förstärka de kvaliteter den redan besitter, kan utvecklas positivt och på riktigt bli ”Skandinaviens huvudstad”, som Visitstockholm.com så stolt proklamerar.

 

Hyper-öar
Hur ska Stockholm utvecklas och växa för att kunna hysa den enorma tillströmningen av nya invånare under de kommande 30 åren? Vår idé bygger på att inte röra de existerande delarna, utan i stället utveckla tomrummen däremellan. Genom att skapa vad vi initialt kallade ”urbana broar” mellan till synes separata områden vill vi koppla ihop dessa och skapa större sammanhållna kluster av stadsbebyggelse, i motsats till den nuvarande situationen med satellitförorter med svag eller ingen koppling till sina grannförorter. Dessa ”urbana broar” är tänkta att vara tätbefolkade urbana knutpunkter som erbjuder bostäder, handelsplatser och sociala och kulturella funktioner till de omgivande satellitområdena, och därigenom bli nya centrum för större kluster av bebyggda områden.

Vårt förslag hänger ihop med vår ursprungliga idé om öar – vi skapade en ny slags öar, som ett tillskott till den redan existerande skärgården av urbana områden. Dessa ”hyper-öar” är öar som ska koppla samman andra öar. De är utformade i syfte att förbinda, sammanlänka och skapa gemensamma samhällen genom gemensamma aktiviteter, gemensam service och gemensamma kulturella institutioner. Vi ser dem som ett verktyg för att decentralisera Stockholms struktur och skapa innerstadsliknande områden utanför det som uppfattas som gränsen för Stockholms urbana centrum.

Vårt projekt genomsyras av en positiv syn på urban tillväxt. Vi tror att Stockholm kan intensifieras. Vi tror att staden kan bli mer av allt: grönare, mer urban, mer vattennära, mer mångkulturell och lokalt engagerad – en ännu bättre stad att leva i.

island group red
Gruppen Hyper Islands: Johan Berglund, Josep Mias, Samantha Rive, Ione Braddick, Jonathan Blake, Oliver Leech

Unit 16, The Bartlett School of Architecture, UCL

Workshopledare:

Johan Berglund – Arkitekt och grundare av 42 Architects i London. Johan jobbar med arkitektur, urban utveckling, landskapsarkitektur och interiörer. Han har stor erfarenhet av att leda större offentliga projekt i England och Mellanöstern, och har nyligen färdigställt första etappen av en stor aktivititetspark i UNESCO’s världsarvsområde i Falun. Vid sidan av arbetet med 42 Architects driver Johan tillsammans med Josep Mias en Master Studio på Bartlett School of Architecture. Under de senaste 6 åren har Johan även drivit en BSc studio vid Bartlett, undervisat i Spatial Design på Chelsea College of Art, samt lett flera workshops och kurser vid Umeå School of Architecture.

Josep Mias – Arkitekt och grundare till Mias Arquitectes i Barcelona. Josep arbetar med landskapsdesign, urban utveckling, arkitektur, interiör och industridesign. Han har bl a designat iGuzzini’s nya kontorsbyggnad som vunnit flera stora arkitekturpriser, Barceloneta-marknaden i Barcelona, samt restaurerat en äldre historisk byggnad i den spektakulära nöjesparken Tibidabo, även den i Barcelona. Josep driver sedan 2011 en Master Studio med Johan på Bartlett School of Architecture, och innehar en gästprofessur på ETSAB och IAAC I Barcelona, samt vid UNISS på Sardinien.

 


Vad ska hända med Stockholm? Hur förebereder man sig för en okänd framtid? Vilka möjligheter och vilka problem väntar runt hörnet? Till Stockholm on the Move har vi bjudit in fem internationella workshopledare som tillsammans med masterstudenter i arktitektur (KTH) har fått i uppdrag att arbeta fram fem olika scenarier för stockholmsregionens framtid. Scenarierna är också en del av utställningen på Färgfabriken.