Scenario 4 – Children of Stockholm – att stå emot brutaliteten.

ilmen Children of Men (2006) av regissören Alfonso Cuarón utspelar sig i en framtid där världens befolkning är infertil och mänskligheten håller på att dö ut. Rädslan inför situationen har lett till anarki och krig som, i kombination med en annalkande miljökatastrof, har skapat en massiv flyktingström till Storbritannien som är ett av de sista fungerande samhällena. Som en reaktion förvandlas Storbritannien till en polisstat med stöd av militären. De styrande upplever sig hotade och försöker behålla kontrollen i det osäkra läget genom att upprätta flyktingläger och införa allt mer förtryckande lagar.

Filmen blir extra effektiv i och med att ”framtiden” inte är långt borta (år 2027) och att de samhällsproblem den tar upp (immigration och miljö) redan i dag starkt påverkar regeringar i de västerländska demokratierna. Filosofen och filmkritikern Slavoj Žižek menar att filmen skildrar senkapitalismens ideologiska sammanbrott som påskyndas, inte av människans infertilitet, av den rådande bristen på meningsfull historisk erfarenhet i västvärlden. Žižek noterar att filmens framgång beror på att dessa grundläggande problem hålls i bakgrunden, de är ständigt närvarande men aldrig huvudämnet. Genom att bevara dessa frågor i bakgrunden påverkas filmens åskådare mycket mer av dem än vad de hade gjort om allt varit uppenbarat, menar Zizek.

Skandinavien och Sverige i synnerhet erbjuder en intressant kontext för att reflektera över dessa problem. Trots att de skandinaviska länderna på många sätt är världsledande vad gäller socialpolitik och mänskliga rättigheter, så har de överraskande svårt att hantera invandring jämfört med många länder i den nya världen. I synnerhet gäller det gapet mellan den officiella politiken och enskilda aktörer, där invandrare kan ses som ett hot mot den ”normala” ordning som upprätthåller lokalsamhället. Så närmar vi oss kärnan i problemet, där den välorganiserade, socialt stabila svenska huvudstaden möter det kaos och den mångsidighet som följer med stora invandrargrupper. Det väcker frågor om hur svenskarna hanterar dessa förändringar av (eller hot mot) deras identitet och kultur.

I Children of Men utgör Storbritannien, med sin historia av ordning och klasstruktur, den perfekta inramningen för att visa upp hur fasansfullt ett kaotiskt samhälle kan bli. På samma sätt är Sverige perfekt lämpat för att angripa frågan ur en annan vinkel. Eftersom landet hyser många paradoxer väcks frågor om identitet och kultur, om ursprung och invandring, om uppbyggnad och rasering av samhällen.

Betänk att Sverige både är upphovet till Nobelpriset och samtidigt världens nionde största vapenexportör (näst störst räknat per capita).

När vi närmade oss vårt tema funderade vi över balansen mellan sårbarhet och motståndskraft i en stad som Stockholm om den utsätts för pressen av en snabbt växande invandrargrupp. Vi har sett hur det jämlika samhället stressas av de små enklaver av invandrare som bor i miljonprogramsområdena. Vad skulle hända om 100 000 nya invånare plötsligt översvämmade staden?

Vårt arbete började med en ambitiös undersökning av de otaliga frågor som handlar om Stockholms urbana struktur: bostadförsörjning, invandringspolitik och dagens situation i förorter med många invandrare. Granskningen genererade enormt mycket material som formade en ”kunskapsvägg”, som liknades vid en brottsplatsundersökning av andra gästföreläsare.

När vi samlat ihop denna mångfald av fakta, åsikter, studier och reflektioner på väggen började gruppen undersöka hur kärnfulla detaljer i materialet kunde kopplas till andra fynd för att se samband, som förblivit oupptäckta om varje ämne hade utforskats isolerat. Resultatet är en serie förslag som, även om de tycks ”futuristiska” och ambitiösa, bygger på verkliga fakta och verkliga problem som Stockholm står inför i dag.

Gruppen Children of Stockholm består av: Gerard Reinmuth, Ivar Suneson, Anna Ström, Christoph Duckart, Katla Marindottir, Sara Brolund de Carvalho & Emma Fitzpatrick.

Workshopledare:

Gerard Reinmuth – arkitekt, professor på Tekniska Universitetet i Sydney och en av grundarna till TERROIR. Gerard har blivit uppmärksammad för sina insiktsfulla kommentarer, texter och artiklar i Australiensiska tidskrifter (Architecture Review Australia, Architecture Australia, Monument), dagstidningar och andra publika forum. Hans roll som offentlig förespråkare av arkitektonisk kvalitet har erkänts genom professionellt deltagande i olika jurygrupper, utställningar samt regelbundna uppdrag som gästlärare internationellt.


Vad ska hända med Stockholm? Hur förebereder man sig för en okänd framtid? Vilka möjligheter och vilka problem väntar runt hörnet? Till Stockholm on the Move har vi bjudit in fem internationella workshopledare som tillsammans med masterstudenter i arktitektur (KTH) har fått i uppdrag att arbeta fram fem olika scenarier för stockholmsregionens framtid. Scenarierna är också en del av utställningen på Färgfabriken.