FF LOGOTYPE dolcevita
I Symbiosis möts idéer, erfarenheter och kunskaper i ett pågående experiment genom möten mellan forskning, konst, arkitektur och mycket mer för att pröva, gestalta och reflektera över symbiotiskt tänkande.

Begreppet symbios kommer från grekiska och kan översättas med att ”leva med”. Ursprungsbetydelsen är ett biologiskt samliv där två organismer är ömsesidigt beroende av varandra, ibland till och med för sin överlevnad.

Symbios används allt oftare när man talar om samverkan mellan olika system, till exempel hur sociala strukturer, kommunikationer, miljö och artrikedom samspelar.

Vad händer när man applicerar "symbios" som en tankemodell på de utmaningar vi står inför nu och i en nära framtid?

Symbiosis har under de senaste åren utvecklats i dialog med bland annat forskare och konstnärer.

Hösten 2020 visade konstnärsgruppen Gylleboverket en suggestiv platsspecifik rumsinstallation

28 aug 2021 slår vi upp dörrarna till en spännande och föränderlig  utställning som också fungerar som workshopyta och plats för möten och samtal!


Detaljbild av installation, John Jacobsson

Varför Symbiosis?

”Symbiotiskt tänkande” kan användas för att angripa många breda utmaningar. Utmaningar som i sin tur är direkt och indirekt kopplade med varandra. Enskilt kan människans olika system, som städer, handel, produktion och transporter, vara spännande och välfungerande, men sammanslagna konkurrerar de ofta med både varandra och planetens sköra system.

2018 efter den heta sommaren och de stora skogsbränderna i Sverige fick vi en stark och tydlig erfarenhet av att även vi här uppe i norr är sårbara och att klimatförändringarna påverkar oss. Att effekterna blir en värld med politisk turbulens och pågående ekologiska katastrofer. Insikten har blivit ännu tydligare under denna fortfarande pågående pandemi. En hel värld är påverkad. Det har fått enorma konsekvenser som kommer att prägla oss en lång tid framåt. Det finns en uppsjö av stora utmaningar i vår tid och en fråga vi måste ställa oss är: Vad är det för värld vi lämnar över till framtida generationer? Vi behöver skapa förutsättningar för att alternativa tankar och idéer ska kunna uppstå.

Människan har potential att inte bara parasitera på den unika planet jorden är. Vi behöver utveckla självläkande och anpassningsbara system, samhällen och kulturer, baserade på medmänsklighet och kunskap snarare än på ständigt accelererande konsumtion och utnyttjande av begränsade resurser.

Kan en konsthall på något sätt bidra till hopp och orientering i denna förvirrade tid? Kan konsten och olika kulturella utrycksformer integreras med forskning? Vi tror det och har därför initierat projektet vi kallar Symbiosis. Färgfabriken har skapat ett forum där möten, krockar och korsbefruktningar uppstår.

För att kunna formulera idéer och visioner för en bra och hoppfull framtid måste vi börja tänka, forska och samarbeta över gränser - synliga och osynliga. Vi vill därför på ett prestigelöst och kreativt sätt diskutera och testa alla slags möjliga och omöjliga symbiotiska sammanhang. Vår ambition är att det ger publiken en möjlighet att fundera och reflektera över olika dimensioner i vår komplexa tillvaro.


“I tider när vi står inför svåra och komplexa utmaningar behöver vi testa nya vägar. En konstnärlig process är ett utforskande som använder andra metoder än de vetenskapliga. Det skapar andra friheter och andra anspråk, men äger sin egen giltighet.”
/David Nilsson, forskare KTH Watercentre
"Vi formar våra teknologier och våra teknologier formar oss. Men hur medvetna är vi om denna symbios egentligen?”
/Tove Kjellmark, konstnär
“Vi ser Symbiosis som ett begrepp som markerar ömse­sidighet, eller snarare ömsesidigt beroende. Oftast tänker man säkert på symbioser i samband med ekologiska processer, men vi ser det som intressant att fundera bredare över företeelser som binder samman.”
/Mattias Höjer, forskare och Jens Evaldsson, konstnär.

Utställning på Färgfabriken 28 augusti - 28 november 2021!

Installationsvy, Symbiosis. I förgrunden ser vi baksidan av videoinstallationen "Art or Rules" av Jens Evaldsson och Mattias Höjer. Til höger "4metre inflatable globe" av Irene Stracuzzi. Foto: Johan Österholm

Ambitionen med utställningen, som presenteras i Färgfabrikens stora sal, är att synliggöra hur konstnärer, arkitekter och forskare närmar sig begreppet "symbios" utifrån olika teman. En fantasifull, inspirerande och tankeväckande utställning som öppnar våra sinnen för hur komplex och fascinerande vår värld är, samtidigt som den ger ingångar till resonemang om utmaningar och möjligheter i vår snabbt föränderliga tid.

Läs gärna utställningsfoldern! Den uppdateras med nytt material med ojämna mellanrum. Folder #1.

Seminarier, workshops och samtal

Samtal, föreläsningar, diskussioner och workshops äger rum under hela utställningsperioden, i själva utställningsrummet, i Färgfabrikens projektrum och i takvåningen. Olika forskargrupper, företrädare för näringslivet och den offentliga sektorn samt konstnärer och arkitekter kommer att reflektera över begreppet "symbios". Naturligtvis anpassas aktivitetens format och karaktär till pandemi-situationen och de rekommendationer som gäller vid tidpunkten för evenemanget. Alla seminarier och presentationer dokumenteras och görs tillgängliga här på webbplatsen. Programmet uppdateras kontinuerligt här.


Medverkande:

Tove Kjellmark, konstnär
Läs mer

Vem är du?
Jag är från början utbildad som skulptör och har sedan utvecklat en mångsidig och experimentell praktik som kommit till att röra sig mellan flera media och olika material. Mitt arbete är både fysiskt och konceptuellt, och placerar sig i glitchen mellan det digitala och det organiska, det förflutna och framtiden. Jag har sedan examen ställt ut regelbundet både i Sverige och internationellt. Förutom arbetet i ateljén, föreläser jag och bedriver samarbeten med människor och icke-människor i olika former.

Jag är född 1977 och arbetar i Stockholm, Sverige. Jag är utbildad på École des beaux arts och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, där jag tog min M.F.A examen 2009.

Berätta mer om ditt konstnärsskap.
En beskrivning av det jag gör som konstnär är en visuell dekokt av former och strukturer från den komplexa värld vi lever i. För närvarande är jag intresserad av glitcher som uppstår när något omvandlas från digitalt till organiskt, och vice versa; glappen i upplevelsen av rörelsen mellan en värld till en annan. Mitt arbete har uppmärksammats för att skapa utrymme för kritisk tänkande kring den teknik-vetenskapliga accelerationen, konstverk som ställer frågor om människans natur och den icke-mänskliga inverkan i en mycket indoktrinerad posthumanistisk värld. Under en längre tid har mina konstnärliga arbeten resulterat i en slags Technoanimalism, vilket gett upphov till ett nytt sätt att uppfatta det som är naturligt. Med andra ord en ny norm eller en ny topologi där maskinen är en del av naturen och lika med organiskt liv, men som framför allt spelar med inverkan av den berörda publiken.

ToveKjellmark Inside960x640Stillbild ur filmverket "Inside".

Vilka är dina associationer kring begreppet "symbios" och projektet Symbiosis?
Ordet symbios brukar enkelt förklaras som en biologisk interaktion där två organismer lever tillsammans i ett nära förhållande med någon sorts effekt, antingen positiv eller negativ. Via mina arbeten söker jag flytta fokus från ett sådant föråldrat binärt tänkande till ett mer rhizomatiskt perspektiv. Rhizome utvecklades som ett filosofiskt begrepp av Gilles Deleuze och Félix Guattari. Rhizome är vad Deleuze kallar en "bild av tanken", baserad på vissa växters rotsystem. Dessa växter tenderar att vara svåra att utrota, då rotsystemet finns kvar även om växten tas bort. Systemet kan växa åt olika håll, medan en vanlig trädrot förgrenar sig i ändarna samt allt går tillbaka till stamroten. Ett rhizom kan ses som "ändlöst skapade kopplingar mellan semiotiska länkar, maktstruktureringar och omständigheter gällande konst, vetenskap och sociala rörelser". Snarare än att göra historia och kultur till en berättelse, presenterar rhizomet historia och kultur som en karta eller brett spektrum av attraktioner och influenser utan särskild utgångspunkt eller födelse, ty "ett rhizom har ingen begynnelse och inget slut; den är alltid i mitten, mellan saker, innevarande, intermezzo."

För mig ger ett rhizomatiskt perspektiv en mer äkta bild av hur verkligheten är ihoptrasslad, mångfacetterad, i ständig rörelse och förändring och kan utvecklas åt olika håll.  En icke-hierarkisk struktur som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar.

Vi kan ta våra gemensamma rum som utgångspunkt och exempelvis ställa oss frågan om det är möjligt att göra ett ekosystem synlig för sig självt? Alla har rätt till de offentliga rummen, det är här folk träffas och det är hit vi går för att komma i kontakt med det oväntade. Mossor, svampar, insekter och andra små växter är frekventa kolonisatörer av alla nya områden, inklusive mänskligt byggda strukturer. Men även om biologisk mångfald existerar i vår närmiljö förblir stora delar av dessa ekosystem och vårt ömsesidiga beroende av dessa mikroorganismer; hur de rengör våra nära miljöer och oss över tid, obemärkt för allmänheten.

Vissa kallar detta "biodiversity blindness". Även om den biologiska mångfalden påverkar människors attityder undermedvetet, är det ett sorglig faktum att majoriteten knappt känner till någonting om de andra organismerna som vi delar våra miljöer med. För de flesta människorna är växtlighet bara en odefinierad massa av grönt och alla dessa insekter med sex ben bara anonyma skadedjur.

Detsamma gäller om vi riktar blicken mot den digitala utvecklingen. Vi formar våra teknologier och våra teknologier formar oss. Men hur medvetna är vi om denna symbios egentligen?


Irene Stracuzzi, designer
Läs mer

Irene Stracuzzi (f. 1992, Italien) är en grafisk formgivare baserad i Amsterdam och undervisar i masterutbildningarna vid Design Academy Eindhoven. Hon är specialiserat inom grafisk design, art direction och informationsdesign och arbetar både självständigt och i samarbeten inom konst- och kulturfälten. Hennes forskning syftar till att översätta komplexa resultat till tillgängliga visuella format, som reflekterar över designens roll som ett viktigt verktyg för att dela kunskap.

Hur ser du på ditt arbete?
Jag är en grafisk och informationsdesigner fascinerad av kartografi. Genom historiska, vetenskapliga och tekniska forskningsprocesser undersöker jag hur kartor formar uppfattningen av verkligheten och hur de avslöjar bristen på kunskap hos sina skapare. I synnerhet intresserar jag mig nu för klimatkrisen, särskilt för felaktig informataion och bristande förståelse hos allmänheten som konfronteras av motstridiga teorier, politiserad lagstiftning, isolerade datapunkter och anekdotiska erfarenheter. Min ambition som designer är att underlätta förståelsen för sådan komplexitet genom tillgängliga visuella format, och för att omvandla designforskning och kartläggningsmetoder till ramverk för mobilisering.

Några spontana tankar om "symbiotiskt tänkande"?
Jag tolkar "symbiotiskt tänkande" som en metafor för kollektiv handling mot ett gemensamt mål. I min förståelse av det, kan tänkande bli symbiotiskt om de olika tankarna kompletterar varaandra när det gäller kunskap, erfarenhet eller synvinkel. Jag gillar begreppet "symbios" eftersom det inbegriper idéer om mångfald och ömsesidig nytta.


Gülbeden Kulbay, konstnär
Läs mer

Gülbeden Kulbay uttrycker sitt arbete genom performance och communitykonst. Som internationell konstnär arbetar hon med temat Mänsklighet där hon tar fram kroppsbaserade performance. Verken bjuder in åskådaren att se nya infallsvinklar på vad det kan innebära att vara människa i ett kapitalistiskt samhälle. Hon arbetar även med pedagogiskt arbete och med konsultationer för konstnärer i konstnärliga processer. Genom att leda workshops för unga och vuxna personer i performancekonstens metoder vill hon uppmuntra deltagarna till en medvetenhet mellan sinne, kropp och själ med syftet att bevara förnuft, fysisk intelligens och styrka.

Vem är du?

Jag är en turkisk kvinna, mor och konstnär

Jag älskar människor och hennes briljans

Jag blir arg av förtryck och ojämlikheter

Jag lever i allt emellan dessa punkter

I rörelsen

I linjen

I den liggande åttan

GulbedenKulbay

Spontana tankar kring begreppet "symbios" och projektet Symbiosis?
Jag ser fram emot att spåna och skapa ur den här konstnärliga processen som vi gemensamt lever i. Just nu tänker jag att begreppet Symbiosis är den symfoni och harmoni som mynnas ut ur det tillstånd som uppstår av vårt symbiotiska varande i universum. Jag tänker också att det finns en idé om att vi inte är symbiotiska just nu, att det är den plats som vi ständigt strävar efter. Vår morot. Men kanske är vi redan där. I en symbios. Det är bara att våra sinnen inte hängt med på grund av den ärftliga överlevnadsstrategin.

Bild överst: Open my heart, 2017, Venedig, Italien. Foto: Lorenza Cini (beskuren)

Bengt Håbro, konstnär
Läs mer

Hur ser du på ditt konstnärsskap?
Mitt konstnärskap handlar om att visuellt översätta de upplevelser och känslor naturen ger mig. Under många år som målare har jag framför allt intresserat mig för form och volym. På senare tid har rörelse och rumslighet fått en allt större betydelse och mina bilder har förflyttat sig ut i rummet i form av skulpturer och mobiler.

Har du några spontana associationer till begreppet symbios?
Samarbete, ömsesidighet, beroendeförhållande, organiskt, levande, tillsammans, oskiljaktigt.

Bengt Håbro är Född 1951, uppvuxen i Stockholm, bosatt och verksam på Österlen i Skåne.


LABLAB, think-tank
Läs mer

LABLAB är en transdisciplinär tankesmedja med fokus på research och design i skärningspunkten mellan samhällsplanering, arkitektur, kommunikation och tvärsektoriell samverkan.

LABLAB:s metodik bygger på att utveckla stödjande utvecklingsprocesser, utvärderingar och kunskapsöverföring genom gränsöverskridande samarbeten mellan kommun, region, näringsliv och forskning. Genom att bygga vidare på befintlig kunskap identifierar, hanterar och kommunicerar deras arbetsprocess väsentliga samhällsförändringar och frågeställningar som berör de globala landsbygderna idag och inför framtiden. LABLAB:s gränsöverskridande metod bygger på en platsspecifik och inkluderande process.

I Symbiosis undersöker LABLAB relationen mellan landskap och den gröna energiomställningen. Vad händer med landskapen när allt mer grön el ska utvinnas för att säkra den ekonomiska tillväxten och våra konsumtionsmönster? I det tyska Lusatia ser man inte bara de brutala spåren i landskapen efter den industriella kolutvinningen, utan också hur den nya gröna teknologin inkorporeras som en självklar del av platsen. Brunkolsfält, solpanels- och vindkraftparker står tätt intill varandra i Lusatia och påminner om klimatkrisen, men också om behovet av att omvärdera den nostalgiska och rationalistiska relationen till landskap. Landskapen i klimatkrisens spår bör återfå sin självklara roll i det symbiotiska, i det landskap som börjar där den mänskliga blicken tar slut.


Mattias Höjer, forskare & Jens Evaldsson, konstnär
Läs mer

Art of Rules

I Art of Rules har vi utgått från ett regelverk. Regelverk både knyter samman och håller ute. Detta är tydligt med det regelverk vi jobbat med - EUs handelssystem för utsläpp av växthusgaser, som å ena sidan knyter samman alla aktiviteter av en viss sort inom ett viss område. Å andra sidan kopplas de loss från övriga aktiviteter och från övriga geografier. Vi fascinerades av exaktheten i regelverkets formulering, och det omöjliga i att geografiskt avgränsa själva utsläppen. Och av obegripligheten - de enkla grundidéerna, och de oöverblickbara konsekvenserna. Genom detta regelverk skapas ett handelssystem som ger förutsättningar för spelteoretiska överväganden - det vill säga att en aktörs handlingar kommer att avgöra utfallet av en annan aktörs handlingar. Detta är ett skäl till att regelverket blir svårt att överblicka, och det i sin tur leder fram till ytterligare en del som vi intresserar oss för - relationen mellan regelverks begriplighet och demokrati.

Under långa inledande diskussioner behandlade vi möjligheten att göra konst av regelverk, och i så fall varför och i vilket format. Genom vårt val att göra detta verk i form av en animerad film fick vi möjlighet att spela med kopplingen mellan ord och bild, där orden emellanåt ligger närmare själva regelverket, men där å andra sidan bilderna kan ge mer associationer till dess fysiska konsekvenser.

Kunskapsinhämtning till konstverket genererades bland annat genom ateljésamtal med konstnärer och experter på utsläppshandelssystemet. Ur dessa samtal har vi ytterligare destillerat fram idéer och associationer i både text och bild och sammanfogat dem. Delar av text och bild har först varit snarast litterära, och sedan skalats av successivt och därmed samtidigt öppnats upp för betraktarens egna tolkningar.

Parallellt med arbetet med filmen tog Ebba Landén Helmbold från LABLAB, tillsammans med oss, fram postrar om utsläppshandelssytemet som också ställs ut i utställningen Symbiosis.

Tack för mycket värdefulla kommentarer under ateljésamtal till de fyra experterna på EU ETS, Fredrik Hannerz (chef på enheten för utsläppshandel, Naturvårdsverket), Isabella Lövin (före detta klimat- och miljöminister), Magnus Nilsson (miljökonsult), Lars Zetterberg (programchef, Mistra Carbon Exit, IVL) och Rut-Karin Zettergren (konstnär).

Tack till Hugo Bernhard (musikproducent) för ljuddesign.

/ Jens Evaldsson och Mattias Höjer

 

Art of Rules, och de kompletterande postrarna har finansierats av Mistra och Kungliga Tekniska högskolan.

 

Jens Evaldsson (f. 1975) är konstnär med lång erfarenhet av samarbetsprojekt. Han har deltagit i utställningar runt om i världen med verk som ofta handlar om människans beteende och sociala interaktioner. Arbetssättet är varierat och brett, ofta inom vad som kallas gör-det-själv och makerkulturen.


Mattias Höjer (f. 1966) är professor i miljöstrategisk analys och framtidsstudier vid KTH. Han intresserar sig för digitalisering, byggande och infrastruktur, med utgångspunkt i framtidsstudier för hållbar utveckling.


"Vi ser Symbiosis som ett begrepp som markerar ömsesidighet, eller snarare ömsesidigt beroende. Oftast tänker man säkert på symbioser i samband med ekologiska processer, men vi ser det som intressant att fundera bredare över företeelser som binder samman."

 

Officiell information om EU ETS finns här.


DACE - Dans Konst Kritisk Ekologi
Läs mer

DACE
Dans Konst Kritisk Ekologi
(Rickard Borgström & Rebecca Chentinell)

Curatorerna Rickard Borgström och Rebecca Chentinell lanserar tillsammans en ny plattform för curatoriellt och koreografiskt arbete. Plattformen kommer att utforska post-antropocentriska frågeställningar och idéströmningar genom att bjuda in konstnärer som på olika sätt arbetar med kroppen som gränssnitt. Detta kommer ske genom ett sammanflätande och prövande av olika ekologier och genom omskrivningar av dans, koreografi och kontexter. Genom konstnärliga praktiker undersöks konsekvenserna av vårt handlande utifrån politiska, tekniska och miljömässiga perspektiv.

Samarbetet kommer ta plats i Färgfabrikens projektrum i Open studio under hösten 2021 genom projektet Symbiosis - Erotics, som involverar andra konstnärer och dansare. Kroppen och queera metoder används för att överskrida relationer och vidga vår förståelse av det mänskliga.

Rickard Borgström [FI] curator/skribent/dramaturg, arbetar i skärningspunkten mellan samtida konst, dans och teater. Han är främst verksam i Norden på en mängd olika institutioner.

Rebecca Chentinell [SE] curator/koreograf/dansare/redaktör, arbetar undersökande och på alternativa sätt med att producera och presentera dans och koreografi, både inom dans och bildkonst. Hon är verksam inom ett flertal samarbeten och inom en mängd olika institutioner.

En av konstnärerna som bjuds in är Zheng Bo (f. 1974, Peking, bor och arbetar på Lantau Island, Hong Kong). Zheng är engagerad i mer-än-mänsklig livskraft; han undersöker det förflutna och föreställer sig framtiden ur marginaliserade samhällen och marginaliserade växters perspektiv. Han skapar ogräsiga trädgårdar, levande slagord, eco-queera-filmer och wanwu-workshops för att odla ekologisk visdom bortom den utrotning som pågår i antropocen. Under Symbiosis-Erotics undesöker Zheng en eko-queer-sexuell dansmetod tillsammans med fem dansare genom intimitet mellan människa och växt i en nordisk ekologi och sammanhang. Människans och växternas sexualitet och agens ageras genom koreografi, där människor och växter betraktas som dansare (även om växter kan dansa mycket långsamt), där de förlitar sig på sina kroppar och rörelser för interaktion, laddade med lust, lust, erotisk och etik.

Foto: Ylva Sundgren


NATURE-projektet, KTH
Läs mer

KTHs forskningsprojekt NATURE undersöker förhållanden mellan natur och samhälle genom stadsinfrastruktur med fokus på vatten. Begrepp som överflöd, beroende, kontroll, natur, läckage, symbios/parasit, sönderfall och teknosfär används som avstamp i projektet där man samlar ny kunskap kring vattenförsörjning och de system vi människor bygger in oss i.

“Vi vill utforska olika berättelser kring vatten och infrastruktur för att undersöka hur konstnärliga uttrycksformer kan hjälpa oss att tänka annorlunda på vattnets värde och roll i våra liv.”
/forskarna i NATURE-projektet, KTH

Historiskt har det moderna infrastrukturidealet dominerat ingenjörers och planerares fantasi. Som en konsekvens har städers vatten- och sanitetsnätverk bestående av rör, pumpar och reservoarer till stor del byggts på samma sätt över hela världen. I städer världen över upplever man nu utmaningar som kräver nya sätt att föreställa sig framtida stadsinfrastrukturer och vattenförsörjning. Projektet kombinerar teoretisk insikt empiriskt arbete i Guwahati (Indien) Stockholm (Sverige) och Kampala (Uganda).

För Symbiosis-utställningen breddas och fördjupas frågorna kring "vatten som ett symbiotiskt element", genom interdisciplinära möten med särskild fokus på konstnärliga uttryck och metoder, i ett kreativt samarbete med Färgfabriken och konstnären Åsa Cederqvist.

"I tider när vi står inför svåra och komplexa utmaningar behöver vi testa nya vägar. En konstnärlig process är ett utforskande som använder andra metoder än de vetenskapliga. Det skapar andra friheter och andra anspråk, men äger sin egen giltighet."

/David Nilsson, forskare KTH Watercentre


Åsa Cederqvist, konstnär
Läs mer

Foto: Lisa Björk

Hur ser du på din konstnärliga verksamhet?
Min praktik grundar sig i ett intresse för det som är under ständig uppbyggnad och tillblivelse. Jag är intresserad av materiella och mentala förvandlingar, förändringar och stora känslor. Både idéernas och materialens förändring, samt hur våra vyer är under ständig uppdatering.

Den vårdslösa antropocena och patriarkala världsbild vi tagit för givet behöver förskjutas och landa i ett mer ödmjukt post-humanistiskt perspektiv. Vi måste vakna upp och bli medvetna! Bli mindre maskin- och algoritmstyrda och mer solidariska. Vi måste använda vår kreativa, taktila och känslomässiga intelligens mer. 

Hur omsätter du detta i din praktik?
Mitt arbete tar sig uttryck i ett gränssnitt mellan film, skulptur, fotografi, teckning, ljud, rumsliga installationer och performance.

AsaCederqvist Civilization the Pleasure Principle Still
2013 AsaC Civilization The Pleasure Principle1 kopiaStillbilder ur Civilization – The Pleasure Principle

Inför Symbiosis-utställningen har jag återknutit till ett arbetet jag påbörjade 2013 då jag ville undersöka gränsdragningen mellan renhet och smuts, både ur ett mentalt och fysiskt perspektiv. Jag har vidare intresserat mig för våra beteenden, samt den mänskliga kroppen och vatten. Kroppen som en slags transaktionskanal mellan natur och civilisation, mellan det rationella och det känslostyrda, mellan begäret, sorglöshet, kommers och våra primitiva instinkter. Vattnet som resurs och som material, som innehåller både gifter, smuts, mänskligt avfall och livets eleksir. Utan vatten inget liv. I Sverige är vi väldigt bortskämda och få av oss har mött en sinande brunn eller upplevt gifter i våra vatten i dessa dagar. Beteenden som i att vi på samma vis som vi förtrycker förbjudna tankar, så förtränger människan gång på gång genom att det som inte syns finns inte.  Mycket av våra intrikata system för vattenförsörjning och vattenrening tas för givet och likaså forskningen kring detta och hur haven och dagvattendepåerna faktiskt kan sina… eller göras attentat eller skickas virus igenom.

Jag har under det senaste halvåret spenderat tid med Vattencentrum på KTH och satt mig in i deras forskning och kommer löpande under arbetet inför och under utställningen vara i dialog med deras forskningsprojekt NATURE.

Hur går dina tankar kring begreppet och projektet Symbiosis?
Jag väljer att tänka på det utifrån människa-planeten. Och acceptans i ett beroende. Du får vad du ger. Om vi tillåter en utarmning av vår planet, natur och djurliv, så kommer vi också stå utan den balans på vilken detta samspel har vilat. Likaså vad gäller det mellanmänskliga samspelet, hur vi är mot varandra och de vi väljer att interagera med fysiskt eller digitalt, påverkar vilket socialt klimat vi får. 

Symbios (Symbiosis) är för mig är en inställning till livet. Som är akut – som måste börja nu – det handlar om att våga leva i symbios med naturen och planetens behov av återhämtning. Men först måste vi erkänna att världen (och de flesta av oss) tills nu levt i symbios och beroendeställning till det kapitalistiska systemet, där snabba cash och dö rik och berömd är mångas målbild. I stort och smått. Denna måste ersättas och skalas av till förmån för medvetenhet om våra egna och planetens ändliga resurser, och värna om att bygga upp dem istället för att montera ner dem. Först då finns det en möjlighet för kommande generationer att fylla i och bättra på.



Åsa Cederqvists konstnärliga praktik verkar i skärningspunkten mellan bildkonst, film och koreografi. Genom video, skulptur, installation, fotografi, och ofta med förlängningar i form av performance eller digitala medel - skapar hon humoristiska och oroande universum som navigerar mellan det undermedvetna och det rationella, det fysiska och det efemära. Hennes verk föreslår ofta en skiktad berättelse med en stark känsla av transformation, som om de var i ett konstant tillblivande. På senare tid har hennes praktik dragits till att utgöra en blandning av virtuella och fysiska sfärer som ett sätt att sudda ut objekt-subjekt - dikotomin. Hon har en MFA från Konstfack (2000), och var mellan 2010 och 2020 universitetslektor på Textilprogrammet på Konstfack. Under 2020 var Åsa gästande konstnär i Färgfabrikens Open Studio med sitt undersökande projekt En sorts Metabolism(2). 


John Jakobsson, konstnär
Läs mer

Vem är du?
Jag är skulptör och arbetar från min atelje på Gotland. Jag är 36 år och har gått Keramik och Glas på konstfack. Som skulptör rör jag mig fritt mellan de olika material som mina idéer kräver.

Hur ser du på begreppet ”symbios”?
Det som intresserar mig mest med begreppet symbios är hur människan som art inte kan acceptera sin roll i ett större biologiskt sammanhang. Att vi är beroende av att upprätthålla en balans och ett symbiotiskt förhållande med det ekologiska systemet för att kunna fortsätta som art. Samtidigt så verkar uppgiften omöjlig eftersom att mycket av det som mänskligheten strävar efter oftast leder oss bort ifrån denna balans. Sanningen är kanske den att naturen inte behöver oss alls utan hittar nya sätt att existera inom sig själv, helt utan vår inblandning.

JohnJakobssonWork

Hur kan detta kopplas till ditt arbete?
Mitt arbete handlar ofta om att skapa mening i de kunskapsluckor som jag tycker mig upptäcka i den vedertagna världsbilden. Vilken är normen i det som anses som den etablerade världsbilden? Vem har tolkningsföreträdet när det gäller insamlandet av information som formar vår tillvaro? Vilken roll går det att spela som konstnär i en värld där fakta dessutom dränks i floder av information där algoritmer och fake news formar vår syn på omvärlden? Jag intresserar mig därför för pseudovetenskaper såsom kryptozoologi som är väldigt lite evidensbaserad, men samtidigt så rik i sin berättelse. Jag skapar därför olika varelser och former som i sin fysiska form är direkt omöjliga. Åtminstone utifrån det vi vet, eller snarare det vi tror oss veta.


Giles Thomson, forskare BTH
Läs mer

Giles Thomson är en stadsplanerare och universitetslektor som forskar och undervisar om "regenerativ urbanism". En regenerativ stad planeras och byggs för att förbättra och återställa de naturliga systemen som den hämtar sina resurser från. Den har ett symbiotiskt, ömsesidigt fördelaktigt förhållande till sitt omgivande "hinterland", inte bara genom att minimera sin miljöpåverkan utan genom att aktivt förbättra och regenerera de ekosystem som den är beroende av.

Thomson har en doktorsexamen i regenerativ urbanism från Western Australia Curtin University i Australien. Han forskar för närvarande på regenerativa städer och regioner i Sverige vid Blekinge Institute of Technology (BTH) vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling. Han är särskilt intresserad av hur olika transportsätt och infrastrukturer påverkar stadsmorfologin. Giles har tidigare erfarenhet från både industri och myndighet och har arbetat med stadsförnyelseprojekt i Storbritannien och Australien, senast som forskningsledare för den sydaustraliensiska regeringens integrerade designstrategi.

Inom Symbios-samarbetet arbetar Giles Thomson med Färgfabriken med idéer och innehåll som fördjupar och exemplifierar vad "regenerativa städer och samhällen" kan vara.


Marvels & Catastrophes, konstnärsgrupp
Läs mer

Marvels & Catastrophes är en interdisciplinär konstnärsgrupp som bildades 2018 som en motståndshandling, i hopp om att skapa en uppsättning alternativa kreativa strategier för att hantera de ökande katastrofala effekterna av klimatförändringarna. Utgångspunkten var, och förblir, enkel: det finns en mängd otillgänglig vetenskap om mänsklig handlingsfrihet och klimatförändring, som uppenbarligen inte får den typ av brett konsensus som behövs för att sammanföra mänskligheten för en gemensam sak. Marvels & Catastrophes grundades inte bara för att undersöka vetenskapen utan också för att utforska historien och hur generationsberättelser har fungerat för att binda samman befolkningar och deras kulturer.

Historien visar att vetenskap och myter alltid har samexisterat. Att övertyga världsbefolkningen att arbeta tillsammans i en sådan stor skala kräver mer än att kommunicera vetenskapen. Vi måste också uppfinna sätt att göda vår fantasi att agera tillsammans. Vår strategi är då att föreställa oss, leka med och utveckla idéer, mönster och koncept som kan lyfta oss ur det svåraste gungflyt.

Tyvärr befinner vi oss nu i det andra året av den globala pandemin av Covid19, något som framstår som det tragiska beviset för hur okontrollerad mänsklig aktivitet som kan slå tillbaka på oss själva. Och ändå fortsätter konspirationsteorier, falsk vetenskap, oreglerat kapital, dålig politik och ett chockerande svagt socialt kontrakt att undergräva kollektivt handlande. Marvels & Catastrophes, som ett arbetskollektiv, hoppas kunna motverka dessa vanligt förekommande myter och vanföreställningar med en mer kritiskt och konstruktiv uppsättning förslag som skulle kunna ge mer positiva effekter. Viruset, en symbol för hur gränserna mot de sista resterna av det vilda har överskridits av mänsklig oaktsamhet, kan också tjäna som ett slags diagram för motstånd.

/Peter Lang, grundare av Marvels & Catastrophes


Marvels & Catastrophes är deltagare i projektet Lyssna. Genom gruppen integreras Lyssna i Symbios-projektet, vilket skapar synergier mellan de två processerna.


Design för hållbar utveckling, Konstfack
Läs mer

Design för hållbar utveckling - biomimik och design inspirerad från naturen

Vad innebär det att skapa tillsammans med flera olika arter och hur kan naturen inspirera oss i våra designprocesser till att åstadkomma hållbara lösningar?

Fem grupper på Konstfacks industridesignutbildning har jobbat med dessa frågor i samband med en designutmaning om att utveckla modeller för samboende med olika arter genom att använda sig av ett designperspektiv som både inspireras av och är skapat för bin, daggmaskar, duvor, slemsvampar och sjöhästar.

Projekten visar på komplexiteten bakom naturinspirerade designmetoder och förklarar varför dessa är nödvändiga för att man ska kunna komma fram till ekologiska lösningar inom industridesign. Projekten och reflektionerna kring dem grundar sig på ett ekologiskt designtänk där fokus på flera olika arter ligger till grund för uppdraget som ger en bild av hur design kan skapa förutsättningar som främjar liv.

Naturen med sina 3,8 miljarder år av utveckling och forskning rymmer många av de svar vi behöver för att ta itu med dagslägets utmaningar. Att ha naturen som mentor, modell och mätinstrument för att lösa våra designutmaningar kallas biomimik. Detta projekt går dock steget längre och utforskar en design som inte bara är för människan, utan där varje art utgör kärnan till designprocessen och där vi människor enbart räknas som medhjälpare till att främja liv.

 

Samarbetet har fötts ur en kurs i industridesign med fokus på hållbar utveckling vid Konstfack i Stockholm.

Kursdesign och idé: Anna Maria Orru

Kursledare: Anna Maria Orru & Stina Wessman

Bild: Fanny Gulliksson

Teman och medverkand studenter:
Pigeons: Nikola Despotovic, Philip Ståhlbrand, Wilma Wågelöf & Kristin Wästberg.

Bees: Maria Bennani-Smires, Fanny Gulliksson, Linn Hammarberg & Silva Zander.

Earthworms: Ariana Drvota, Lovisa Ingman & Christoffer Isaksson

Seahorses: Alicia Ahlström, Gustav Sturk & Jukka Viitasara

Slime mold: Olivia Arwin, Felicia Larsson & Camilla Widén


Konst, arktiektur & vetenskap
Läs mer

Arkitektur, konst och vetenskap i symbios

Hur ser framtidens stadsbyggande ut? Konstnärer, arkitekter och forskare kan ge oss nya idéer och svar på frågan. Med avstamp i historiska exempel och de senaste landvinningarna inom aktuell forskning presenteras här olika projekt som diskuterar stadsbyggandet i förhållande till ekologi och hållbarhetsperspektiv. Genom konsten, arkitekturen och vetenskapen söker vi lösningar på enskilda problem men också storskaliga idéer som kan leda till systemskiften och alternativ.

Den här delen av utställningen innehåller visioner som lånar idéer från science fiction och som ibland tangerar utopin. Men exemplen rör sig samtidigt bort från den utopi som drivit oss mot dystopin – det moderna projektet och dess konsekvenser. Det är en rörelse bort från de stora projekt som genomfördes i och med industrialiseringen. Bort från de stora program som gynnat mänskligheten men som också förbrukat naturresurser i snabb takt och skapat segregation och klyftor. 

Är vägen mot den ekologiska kollapsen redan utstakad eller finns det alternativa vägar när städer byggs och planeras och när resurser, land och makt delas? Tiden stannar inte. Samhällen, stadsbyggande och kulturer är i ständig utveckling i vår resa på planeten Jorden, någonstans i ett oändligt universum.

Björn Norberg är frilansande curator som ofta har verkat i skärningspunkten mellan konst, arkitektur och samhällsfrågor. Han har gjort ett urval av spännande exempel och prototyper som på olika sätt relaterar till stadsbyggande, med avstamp i både historien och i idéer om framtiden.

Medverkande:

Love Enqvist, konstnär, visar delar ur projektet Diggers and Dreamers.

Jonas Runberger, arktiekt, deltar med prototyper för De Interstitiala tornen.

Pablo Miranda, arktiekturforskare, med datorprogrammet Regex: [01]{20} .

The ZONE, tvärvetenskaplig konst- och forskningsgrupp besetående av konstnärerna Bronwyn Lace och Marcus Neustetter, curatorn Basak Senova och filosofen och biologen Johannes Jaeger, deltar med the Game Zone.

Tidskriften Arkitektur, markerar sina 120 år som tidskrift genom konceptet "Ett hus för att se in i framtiden".

 

Bakgrundsbilld: Idéskisser för form och funktion för ett kluster av Interstitiala torn. Jonas Runberger

 


Teman

Teman

I Symbiosis har vi tillsammans med många andra reflekterat över olika frågor och teman som hjälper oss att finna olika ingångar och symbiotiska relationer. Vi har också hämtat inspiration ur våra egna arkiv.

Ekologisk evolution och designade system

Vi har lärt oss mycket om hur naturens system och byggklossar fungerar. Samtidigt parasiterar vi på naturen. Mycket av det som evolutionen skapat under miljarder år har människan påverkat och brutit ned på bara några årtionden. Vi har nu börjat återskapa och simulera ekologiska system. Att vara människa har alltid handlat om att definiera och påverka sin omgivning. Nu behövs ekologiska projekt i olika skalor som återskapar den natur människan har stulit. Hur kommer vår planering av städer världen över kunna hantera dessa utmaningar?

I utställningen Experiment Stockholm (2015) iscensatte Luis Berríos-Negrón och hans familj tillsammans med djur, växter och många gäster ett fullskaligt konstnärligt experiment - Earthscore Specularium - som praktiskt (genom att faktiskt bo i konstverket) och filosofiskt undersökte hur vi kan leva i framtidens städer med utmaningar som föroreningar, brist på resurser och klimatförändringar. Hur möjliggör vi mer symbiostiska relationer med andra människor, varelser och växter? Under seminariet Stockholmsbiotopen lärde vi oss mer om överlappningen mellan naturen och stadens infrastruktur.

 


De dolda landskapen

”Hinterlands” befinner sig i spänningsfältet mellan det kvarlämnade, inte sedda och det fantasieggande. Vilka är dagens ”Hinterlands”? Det sker en snabb utveckling av gränslandet mellan stad och land. Det kan vara ett landskap nära en storstad eller ett avlägset område inkorporerat i den globala ekonomin. Dessa platser befinner sig i ett symbiotiskt förhållande till staden och landsbygden. Gränslandet används för nytt boende, utnyttjande av naturresurser eller byggen för ”den nya digitala ekonomin”, som serverhallar. Vi passerar dessa platser men noterar dem sällan.

Begreppet "Hinterland" har fungerat som utgångspunkt i ett samarbete med Nationalmuseum, som visas i utställningen Arkadien - ett förlorat paradis.

 


En sammanflätad planet

På kort tid har vår tillvaro gått från att leva i isolerade grupper och klaner på savannen till att bli civilisationer och system som är komplext sammanflätade runt hela vår planet. Det har skapats en både stark med samtidigt skör ”spindelväv” av relationer och strukturer som griper in i varandra. Människor är i sin vardag är beroende av varor och tjänster som har sina ursprung världen över. Ekonomiska och politiska system är på ett sofistikerat men även motsägelsefullt sätt beroende av varandra. Deras inre kraft är både positivt och negativt laddad. Handel och ömsesidig samverkan skapar i bästa fall förtroende och välstånd. Men tvister om vem som har initiativet till förändring och ändrade maktbalanser skapar konflikter.


Den motsägelsefulla människan

Är vi medvetna om att vår arts fortlevnad är beroende av otaliga symbioser för att skapa balans mellan olika livsbetingelser? Hur vi ska kunna bibehålla vår medmänsklighet och värdighet i en värld som blir allt mer både polariserad och oförutsägbar? Att vara människa är att befinna sig i ett ständigt föränderligt tillstånd, vi är både impulsstyrda och reflekterande. Den tekniska utvecklingen ger oss i många fall längre liv. Vad gör vi med den tiden? Digitala system skapar nya möjligheter att kommunicera med och förstå världen, samtidigt som vi känner oro för att tekniken tar överhand och vi blir dess ”slavar”.

I projektet Psychosis vänder vi oss till konsten för att fördjupa vår förståelse för det mänskliga psyket och våra sociala relationer. Del ett - I will never talk about the war again - handlade om hur jaget löses upp som en brusande tablett i ett kollektivt trauma, medan del två använde symtomen på psykos som utgångspunkt för att prata om jagets förändringar.
    Hur påverkas det mänskliga psyket, livet och våra samhällen och städer av en exponentiell kurva av förändring i vår civilisation på grund av den digitala revolutionen? Det undersöktes i projektet Expanded Societies. Utställningen Between Realities undersökte hur det är att vara människa i en snabbt föränderlig värld där tekniken ständigt förändras och påverkar både vårt beteende och uppfattningar om vår existens.


En förutsättning för allt liv

Vår värld är sammanflätad över nationsgränser genomhav, sjöar, floder och små rännilar av vatten. Vattnet är ett symbiotiskt element. En förutsättning för liv. (Forskare tror nu att det finns vatten både på månen och inuti himlakroppen Pluto). Hur kan flera perspektiv på vatten skapa positiva helhetsbilder? Vatten berör så många områden, som illussionen av kontroll, den modernistiska synen på staden, renhet, livsmedel, industri, befolkningsökning, katastrofer, konflikter, migration, rekreation, biologi och många fler.

Ett av scenarierna som ställdes ut i utställningen Stockholm on the Move hade titeln "Stockholms gemensamma vatten". I Experiment Stockholm visades projektet Maretopia, lett av konstnären Jens Evaldsson, som undersöker den potential som finns i Stockholms vatten, genom samskapande aktiviteter  baserat på idén om ett flytande kultur- och ekoby.

Dina tankar om vatten

Tillsammans med KTH och projektet NATURE har vi tagit fram några frågor om vad vatten betyder för dig och om de system vi skapat kring vatten. Vi hooppas att du vill bidra med dina tankar!

Svaren behandlas av Färgfabriken, av KTH inom projektet NATURE och av konstnären Åsa Cederqvist. De kommer inspirera till fortsatta undersökningar om vattnets betydelse, användning och väsen. Du väljer själv vilka frågor du viill svara på och du är helt anonym.

Här kommer du till enkäten!

Vi uppdatera kontierligt här med ett urvall inrressanta tankar som några av er har bidragit med.


Samarbetspartners

Blekinge tekniska högskola (BTH)

Färgfabriken har ett pågående forskningssamarbete med Blekinge tekniska högskola, med fokus på hållbar stadsutveckling och framtidsbilder, där vi tillsammans undersöker begreppet "regenerativa städer", med utgångspunkt i bland annat vårt närområde Lövholmen och Bangladesh huvudstad Dhaka.

Södertörns högskola

Ett övergripande samarbete med Södertörns Högskola  har hösten 2020 landat att Isabel Löfgren, konstnär, forskare och universitetslärare i Media- och kommunikationsvetenskap, genom PUSH-programmet bidrar i diskussioner och analyser kring Symbiosis innehåll och teman, samtidigt som hon bedriver sin egen forskning i gränszonerna mellan olika fält och praktiker.

Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Vi har många dialoger med KTH, med representanter för Watercentre,  Environmental strategies and Futures studies, Sustainable development ICT and innovation, Arkitektur, Science and Technology Studies with focus on Gender and Environment, Media Technology and Interaction Design. Samarbetet tar sig uttryck i idéutbyte, gemensamma forskningsprojekt och formulering av kursuppgifter.
Foto: Jann Lipka

Konstfack

Konstfack är Sveriges största konstnärliga högskola med inriktningen konst, design och konsthantverk. För Symbiosis har Färgfabriken samarbetat med industridesign-utbildningen genom Anna Maria Orru.

Foto: Hironori Tsukue

North Cultitude 6263

Ett nätverk för samarbete mellan konstnärer och kulturskapare längs 62a och 63e breddgraderna, som problematiserar begrepp som centrum – periferi, vrider på perspektiv och ifrågasätter invanda geografiska betraktelsesätt och värdeperspektiv. Samarbetet med Färgfdabriken utmynnar i ett publikt program.

Nationalmuseum

Färgfabriken och Nationalmuseum inledde ett samarbete våren 2019 med fokus på att utforska och vad den historiska och samtida konsten vittnar och lär oss om naturresurser och klimatpolitik. Resultatet syns i utställningen Arkadien - Ett förlorat paradis som visas på Nationalmuseum 17 september 2020–17 januari 2021.

Foto: Suvra Kanti Das

Nordic Biomimicry

Nordic Biomimicry är ett nordiskt kunskapsnav och utbildningsplattform för biomimicry, för närvarande baserat i Stockholm. De samlar kunskap, nätverk och verktyg för biomimik, biomimetik och bioinspirerad design som bygger på naturen, dess livsprinciper och hållbarhetslösningar.

Photo: Baby Lotus Leaf after monsoon rain at Buddhist Temple’ by Alex H. Grande

Posthumanities Hub

En plattform och feministisk forskargrupp som involverar flera universitet kring mer-än-mänsklig humaniora, grundad 2008 av professor Cecilia Åsberg vid Linköpings universitet (LiU). KTH var värd för hubben 2018-21 och den är nu tillbaka på LiU, i anslutning till plattformen Gender, nature, culture. Genom att koppla samman vetenskap, konst och humaniora verkar huben för en samhällsrelevant, utomdisciplinär, supernätverkande ny humaniora.


Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Ett levande laboratorium

Färgfabriken har under ett kvarts sekel utforskat hur konst, arkitektur och stadsplanering var för sig och tillsammans kan bidra till nya sätt att tolka en komplex omvärld. Symbiosis är ett projekt vars innehåll och teman inspirerats av Färgfabrikens 25-åriga verksamhet.

Vill du samarbeta med oss?

Vad vill du att vi ska diskutera? Har du förslag, idéer eller tips? Kanske en kurs eller konferens som skulle passa in i ett "symbiotiskt sammanhang"? Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.!

© Färgfabriken 2020

Med stöd från Stockholms stad, Region Stockholm, Kulturrådet, Mistra, Riksbankens Jubileumsfond, KTH Watercentre, KTH Sustainability, Bleking Tekniska Högskola, Citycon, Lindéngruppen AB.