Enkät om Lövholmens framtid – en del i Färgfabrikens arbete för att skapa engangemang för platsen

Enkäten var öppen för svar 30 maj – 31 augusti 2019.

671 svar kom in. Enkäten hade 762 unika besökare och 943 totala besök. Färgfabriken var inititativtagare och utformade enkäten.

Om enkäten:

Färgfabriken är den enda av dagens verksamheter som planeras vara kvar på Lövholmen efter det att planerna för ett nytt bostadsområde satts i verket. Färgfabriken arbetar med skapa engagemang kring platsen, fördjupa och bredda stadsbyggnads-diskussionen samt samla och förmedla idéer för hur ett framtida Lövholmen skulle kunna vara. Enkäten är en av de aktiviteter som genomförts under 2019, inom ramen för projektet ”Nätverk för kutlurdriven stadsutveckling.”

Några utdrag från enkätsvaren:

”Det vore vansinnigt att bygga bort områdets historia av både konst och kulturskapande industrihistoria.”

”Bygg inte högt längs vattenkanten.”

”Bygg innerstad på riktigt.”

”Behåll lite av det ruffiga. Berätta om Liljeholmens arbetarhistoria.”

”Glöm ej bort att även planera för skolor och fritidsytor för barn äldre än 4-5 år.”

”Cementas silor skulle kunna bli schyssta lägenheter!”

”Bygg med själ och värme för alla plånböcker.”

Jag är övertygad om att Stockholm i det långa loppet kommer förlora sina konstnärer till andra städer i Sverige och Europa, då förutsättningarna för att arbeta ansträngs och minskar i snabb takt. Lövholmen har under de två senaste decennierna varit en liten oas mitt i staden, och jag och andra kulturarbetare har haft stor glädje av det.”

Ta del av alla enkätresultaten här.

Här kan du läsa svaren på frågor där man fick skriva fritt.

Några slutsatser:

• Det finns en rädsla för det ”själlösa och tråkiga”. Många vill inte ha ett ”nytt Hammarby sjöstad eller Liljeholmskajen”. Många lyfter Gröndal som en förebild för Lövholmen (kan bero på att många som svarat på enkäten bor just i närområdet). Rädslan ligger i att det ska bli ”själlöst”, skuggigt och tomt på sociala ytor.
  
• Höghus är en starkt symbolfråga, då de av vissa associeras med vinstmaximering som inte tar stadstrivsel i beaktning, av andra ses som verktyg för nödvändig förtätning. Själva höghusen i sig är sällan det riktiga problemet för de svarande – utan snarare vad man associerar höghus till.
  
• De allra flesta vill ha varierad arkitektur, många sociala ytor och en stadsdel som känns levande.
  
• Vissa reagerar på hur ”hemskt” Lövholmen ser ut i nuläget, med hus som låtits förfalla och bli utsatts för vandalism, medan många lyfter att det finns postitiva aspekter av områdets ruffa och annorlunda karaktär, även i nuvarande skick.
  
• Många är positiva till och hoppas på fortsatt kulturarbete dels från Färgfabrikens sida men framför allt att kulturarbetare kan fortsätta verka i området.
  
• Många framhåller den fantastiska möjlighet som du finns att skapa en unik stadsdel som kan samla många olika människor och inte bara finnas till för de som kan köpa dyra bostadsrätter.
  
• Lövholmens historia framhålls som viktig och de allra flesta vill att ”andan” i Lövholmen ska leva kvar (både med kultur, byggnader och andra spår av historien). Engagemanget i bevarandet av byggnader framstår inte som ett rent nostalgivurmande eller bakåtsträvande, utan i enkäten syns att en tydlig majoritet vill bevara byggnader i en önskan att skapa någonting nytt – en dynamisk stad förankrad i dåtid, nutid och framtid. Man är trött på hur staden byggts de senaste åren och vill se en förändring.
  
• ”Ett levande området” prioriteras av en majoritet över att enbart skapa nya bostäder, även om de flesta visar en stor förståelse för behovet av nya bostäder. Begreppet ”blandat område” återkommer ofta.

Partners

Med stöd från Stockholms stad, kulturförvaltningen.