Lago Nordenskjöld – El Sur som världens ände
15 juni
Samtal, uppläsning och performance
Plats: Stora salen, Färgfabriken
Tid: 15.00–16.00
Språk: svenska
Ingår i entréavgiften
Utställningen El Sur går mot sitt slut, men behovet av att låta våra kompasser peka söderut kvarstår. Därför bjuder vi in Paulina de los Reyes, Macarena Dusant och Paloma Madrid att dela med sig av ett kritiskt tänkande och erfarenheter kopplat till deras resa i det södra, till nationalparken Torres del Paine och Lago Nordenskjöld. Det är ett sjölandskap i arktiska Chile och som namngavs efter den svenska polarforskaren Otto Nordenskjöld under den svenska vetenskapliga expeditionen i slutet av 1800-talet. Det gemensamma målet för Paulinas, Macarenas och Palomas resa var att få en förståelse för de historiska sammanhangen bakom sjöns namngivning och motivet bakom det. En viktig aspekt i detta var att få en djupare insikt för relationerna mellan dåtidens lokala eliter i Chile och Otto Nordenskjölds vetenskapliga expedition.
Programpunkter
El Sur som världens ände av Paulina de los Reyes
Med avstamp i Nordenskjölds reseberättelse ”Från Eldslandet” kommer Paulina i sin föreläsning att lyfta fram hur föreställningen om världens ände kopplas till idéer om (o)kända landskap, (o)civiliserade människor och (o)tämjbar natur. I relationen mellan Nordenskjöld och de lokala eliterna kan vi också skönja hur det vetenskapliga intresset att kategorisera och rangordna utifrån en västerländsk kunskapsposition sammanfaller med legitimeringen av en våldsamt expanderande boskapsekonomi som raserade levnadsbetingelser för människor och djur i Patagonien och på Eldslandet.
Kostén och monumenten av Macarena Dusant
En performativ läsning från researchresan till Patagonien och Lago Nordenskjöld. Sjön ligger i territoriet som urfolket aonikenk befolkade innan européerna kom till platsen och genomförde folkmord på flera urfolk som befolkade hela Patagonien.
Under researchresan till Patagonien och besöket i Lago Nordenskjöld har Dusant intresserat sig för förhållandet mellan platsens historia och nutida turistverksamhet i Patagonien utifrån frågan: Hur blir geografiska platser tilldelade namn och vad innebär akten att namnge utifrån en kolonial kontext? Textarbetet utgår från resedagboken som litterär genre där frågor kring kolonial praktik diskuteras inom ramen för hur visuell kultur inom reseexpeditioner bidrar till byggandet av nationalstaten och hur detta upprätthålls inom dagens turismnäring. I arbetet med texten försöker Macarena förstå om det går att göra motstånd mot reseberättelsen som en historisk imperialistisk och manlig litterär genre, när hon skriver fram platsen och sin närvaro och resa i den.
Går inte med på de här gränserna av Paloma Madrid
”Att inte gå med på de här gränserna ger mig känslan av en läkande kraft.” Genom ord och rörelse utforskar Paloma Madrid i sin performance begreppet och territoriet El Sur i relation till sin konstnärliga forskning om kroppen som territorium. I samarbete med Dena Eidi, fotograf.
Om de medverkande
Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia och hennes forskning rör makt och ojämlikhet i globala sammanhang. Hon har forskat om arbete och migration ur ett postkolonialt perspektiv och introducerat intersektionella teorier i svensk feministisk forskning.
Macarena Dusant är fristående konstvetare, redaktör och textförfattare. Hon intresserar sig för maktstrukturer, offentlighet och exkluderingmekanismer inom det västerländska konstfältet.
Paloma Madrid arbetar som konstnär och koreograf med fokus på skärningspunkten mellan omhändertagande, deltagandekonst och social koreografi. Madrid är grundare av communitydans i Sverige.
Partners
Researchresan för Paulina de los Reyes och Macarena Dusant möjliggjordes med stöd av Helge Ax:son Johnsons stiftelse. Paloma Madrids resa möjliggjordes med stöd från Konstnärsnämnden.