Experiment Lövholmen – Seminarium och diskussionskväll
26 maj 2016
Seminarium
Kl 17.00–20.00
Medverkande: Peter Lynch och Elizabeth Hatz (KTH Arkitekturs Studio 7) samt Arna Mackic, Studio LA.
Seminarium om stadsutveckling och visning av utställningen Den latenta staden.
Program
17.00–18.00
- Passa på att ta del av ”Den latenta staden”: modeller, ritningar mm av KTH Arkitektur Studio 7. (läs mer nedan)
- Klotterplank: Lövholmen: idéer, visioner, frågor. Vad tycker du?
- Mat och dryck finns att köpa i kafét.
Ca 18.00–18.45: Utblickar och inspiration
- Arna Mackic – experimentell stadsutveckling med exempel från Amsterdam (på engelska):
- Peter Lynch & Elizabeth Hatz, KTH: Den latenta staden (på engelska)
Ca 19.00–20.00: Lövholmen, platsens betydelse och potential
- Under våren 2016 har en grupp masterstudenter från KTH Arkitektur arbetat med Lövholmen som case, i ett projekt som handlar om att hitta nya kopplingar mellan boende, arbete och plats genom stadsodling och en mer inkluderande planeringsmodell som utgår från platsens egen karaktär. De presenterar lärdomar och idéer. Deras idéer tjänar som utgångspunkt för fortsatta diskussioner. (på engelska)
- Korta presentationer av kreatörer verksamma i området – kring platsens historia, betydelse idag, potential, farhågor, idéer. (på svenska)
- Diskussion. (på svenska)
Om Lövholmen
Liljeholmen var Stockholms första industriförort, där Lövholmen idag är den sista resten av det gamla industrilandskapet. Sedan 1995 har Färgfabriken verkat på Lövholmen, i lokaler från 1889. Det senaste decenniet har industrierna och kontorsverksamheten successivt flyttat ut, samtidigt som Liljeholmen i stort har gått från en ganska sömnig närförort till en förlängning av innerstaden, med många nya bostäder och inomhusgalleria.
Stockholms sista centrala industriområde Lövholmen är med sitt vattennära läge och närheten till kommunikationer högintressant för exploatering och är också enligt ett program från 2008 ett stadsutvecklingsområde som kommer att bebyggas med bostäder. På bara 23 000 kvm finns på Lövholmen sex olika markägare, och även om det planeras för fullt har inte omvandlingen påbörjats.
Lövholmen befinner sig alltså i ett slags mellanläge. Det ruffa, halvt förfallna intryck området ger idag står i bjärt kontrast till de olika visioner som målas upp av stadsplanerare och fastighetsutvecklare. Det första intrycket står också i kontrast till det som faktiskt händer bakom kulisserna; faktum är att Lövholmen just nu fungerar som en kreativ hubb – över 300 konstnärer, arkitekter, författare och andra kreatörer har sina ateljéer här.
Platsen Lövholmen låter oss sätta ljuset på en rad frågor som för Stockholm och många andra städer i världen är centrala för framtidens urbana miljöer. Vilken betydelse har dessa slitna områden? Vad gör man med platser i väntan på exploatering, och hur kan de hållas öppna och levande även under byggtiden? Hur tar man vara på historiska industriella miljöer som en del av platsens kulturarv? Vilken betydelse har det att gamla lokaler tas över av kreativa krafter i övergångsperioderna – och vad händer med dessa när byggkranarna rullas in och de fina nya bostadsrätterna står klara? Vilka planeras och byggs det för? Finns potential för att Lövholmen blir något nytt eller kommer det bli konventionellt och likt annat som byggs idag? Hur skulle morgondagens mångfacetterade stadsliv kunna se ut? Hur kan Lövholmen spela en viktig roll för att knyta ihop och överbrygga mentala och fysiska barriärer i staden snarare än att ytterligare segregera?
Om utställningen Den latenta staden
19–26 maj
Vi visar arbeten av KTH Arkitekturs Studio 7 (som drivs av Elizabeth Hatz och Peter Lynch).
Studion har arbetat med två platser, varav en är Lövholmen. Omvandling av detta historiskt komplexa område bör bygga på och dra nytta av dess lokala karaktär. Fokus i förslagen ligger på adaptiv återanvändning och historiskt minne – att utnyttja befintliga förhållanden för att finna Lövholmens latenta medborgerliga karaktär.
Den andra platsen är en remsa av obebyggd mark i närheten av Solna centrum, en ”blind fläck” i stadsbilden. Det omfattar en bortglömd motorvägspåfart, tillfälliga studentbostäder, ett övergivet stenbrott och en före detta bondgård. Här fokuserar man på att integrera området i den omgivande staden – att förtydliga dess latenta urbanitet och roll i stadsbilden.
I båda områdena ombads studenterna att fundera över platsen först och främst som bördig gemensam mark, inte som abstrakta fastigheter. Som en konstruktionsmetodik har studenterna arbetat med rumsliga strukturer, arkitektoniska lösningar och ekosystem utifrån de befintliga förhållandena. En lämplig stadsplaneringsstrategi kan tänkas finnas latent i platsen, som redan existerande potential. Att avtäcka potentialen kräver känslighet och uppfinningsrikedom. Detta är den latenta staden.
Partners
Kvällen arrangerades i samarbete med KTH & Holländska ambassaden i Stockholm.