Teckensnitts storlek: +

Tekniska aspekter på samhället

Fredagens seminarie hade temat ”Technical aspects”. Några svenska talare inledde eftermiddagens föreläsningar och därefter berättade Helmut Meyer, Transsolar Klima Enigneering, Stuttgart hur företaget gått ifrån att arbeta med enskilda byggnader till att alltmer ägna sig åt stadsplaner.

”Regulations kept stopping our  plans for good buildings. So now we focus on masterplanning”, som Helmut Meyer uttryckte det. Han påpekade också hur de olika skalorna är beroende av varandra. För att kunna skapa bra byggnader måste kvarteret och gatunätet ha en bra storlek.

I sina byggnader och i sina översiktsplaner försöker Transsolar hitta sätt att skapa en hög nivå av komfort, men med en låg energianvändning och minimala utsläpp av koldioxid. ”High comfort, low impact”.

Helmut Meyer visade som exempel ventilationen på ett sjukhus i Rwanda. Tidigare drevs ventilationen med dieselaggregat som ständigt stannade. Nu fick man ett självdrag förstärkt med solenergi som fick sätta luften i rörelse och ett ventilationstorn som ytterligare ökade genomströmingen.

Likaså visade Helmut Meyer det imponerande Manitoba Hydro där man använt i grunden samma naturliga ventilation för att skapa ett behagligt inomhusklimat på en plats där temperaturen kan variera mellan -35°c på vintern och +30°c på sommaren. Dessutom fanns ett dynamisk system som reglerar insläppet av ljus och värme i huset som har dubbla glasfasader. Men mest talade sig Helmut Meyer varm för de riktigt enkla lösningarna, som öppningsbara fönster så att användarna själva kan reglera temperaturen i sitt arbetsrum. En sådan enkel lösning blir möjlig då man har naturlig ventilation, men är omöjlig med luftkonditionering. Man lyckades sänka energiförbrukningen till 60% lägre än byggnormens krav.

På ett liknande sätt arbetar Transsolar på stadsplaneringsnivån. Det kan handla om att vrida på gatunätet 45° så man stänger ute den kalla nordanvinden men släpper in en varm sommarbris från sydväst. Man måste hela tiden anpassa sig till det lokala klimatet.

“We are in a prototype business. We cannot reproduce the exact same design in a different site.”, avslutade Helmut Meyer.


Sista talare för dagen var Korinna Thielen, Professor TU München och HafenCity University Hamburg, Tyskland. Hon påpekade skillnaden mellan att skapa en ny ekologisk stad från grunden så som har projekterats i Kina och i Masdar, Abu dhabi, och att bygga om en existerande stad.

Masdar

I det första fallet har man ofta en enda tydlig beställare, målen är satta, man har en tydlig riktning, och det är ganska lätt att utvärdera hur arbetet har gått. Om du ska bygga om en existerande stad har du många intressenter och aktörer som drar åt olika håll. Det är en större utmaning. Stockholm står inför den senare situationen. Då måste många olika mål balanseras mot varandra. Och man måste arbeta mer öppet med vad som är slutmålet.

I Nuremberg West hade Korinna Thielen arbetat med olika scenarios för att undersöka hur staden kunde utvecklas. De hade börjat med att försöka identifiera vilka krafter det är som driver förändring. Måste det exempelvis vara tillväxt? I de flesta europeiska städer utanför de stora metropolerna är problemet inte tillväxt, utan avfolkning och stagnation. Så de gjorde ett fyrfältsdiagram med Tillväxt – Stagnation på en axel och Grön yta –  Täthet på den andra axeln.

I fallet Nuremberg West handlade det om att börja med en specifik lokal situation snarare än att sätta upp mål. Man skapade en verktygslåda av möjliga åtgärder. Det är ett nerifrån och upp- perspektiv. Sedan kunde man jobba med möjliga framtider och skapa mikrovisioner.

Fredagen avslutades med en paneldiskussion där tillväxt och demokratins förmåga att fatta långsiktiga beslut seglade upp som de viktigaste ämnena.


Vernissage för årets Beckersstipendiat Elin Behren...
Uppstarten för Stockholm on the Move!

Relaterade inlägg